Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

EU-budget collage
Christofer Fjellner (M), Europaparlamentariker

Regeringen på väg spela bort Sveriges kort i EU

Om Sverige spelar korten rätt kan förhandlingarna om nästa EU-budget leda till att Sverige får stöd för sina prioriteringar. Men det kräver att regeringen vet vad den vill. Men ännu så länge har den inte klargjort sina prioriteringar – trots att förhandlingarna inleds på fredag, skriver Christofer Fjellner (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Christofer Fjellner (M)
Europaparlamentariker

Brexit, migrationskrisen, terrorhot och ett aggressivt Ryssland är några av de problem som Europa inte bara har att förhålla sig till utan också behöver bidra till att lösa. Svåra och långa förhandlingarna är således att vänta när EU:s stats- och regeringschefer träffas på fredag, 23/2, för den inledande diskussionen om EU:s nästa långtidsbudget.

Regeringen måste hålla hårt i de svenska skattebetalarnas pengar, se till att Sverige inte betalar en oproportionerligt stor del av kostnaden och motsätta sig en högre svensk medlemsavgift. Men minst lika viktigt som storleken på Sveriges bidrag är vad vi faktiskt får för pengarna. Regeringen måste försvara svenska prioriteringar och en skattekrona på EU-nivå måste alltid göra större nytta för svenska medborgare än en skattekrona hemma i Sverige.

Stort hål i budgeten

Storbritanniens utträde ur EU innebär att både ett politisk och ekonomiskt vakuum ska fyllas. Efter Tyskland är Storbritannien den näst största nettobetalaren till EU:s budget och utträdet innebär att det uppstår ett hål på 130 miljarder per år. Om och i sådana fall hur det hålet ska fyllas är en av knäckfrågorna i budgeten för 2021-28.

Det är många som kräver mer pengar. I Europaparlamentet tycks en majoritet vilja höja anslagen med minst 30 procent. I Frankrike vill president Emmanuel Macron se ett fördjupat Europasamarbete och ökade utgifter på EU-nivå. Tyskland som historiskt sett varit en allierad till Sverige och förordar en restriktiv budget förefaller ha närmat sig Frankrikes sida. I Centraleuropa vill många länder att hålet i budgeten ska täckas enbart genom ökade utbetalningar från medlemsstaterna. Dessutom menar många – Tyskland, EU-kommissionen och Europaparlamentet – att de nationella rabatternas tid är över.

Vill det sig riktigt illa kan Sverige därför förlora rabatterna vi har samtidigt som vår medlemsavgift ökar.

Vill det sig riktigt illa kan Sverige därför förlora rabatterna vi har samtidigt som vår medlemsavgift ökar.

Det innebär att kostnaderna för EU-medlemskapet kan öka med en tredjedel, eller över tio miljarder. Det är nästan fyra gånger så mycket om den årliga satsningen på att stärka försvaret. Blir det här verklighet Sverige får bära en oproportionerligt och acceptabelt stor del av kostnaderna

Dubbla budskap från S

Regeringen har hittills sagt att den motsätter sig en ökad budget. Det är något som vi moderater skriver under på. Men det är bara att krasst konstatera att det blir svårt. Särskilt som Socialdemokraterna säger en sak i Sverige men gör en annan i Europaparlamentet, som har medbestämmanderätt över budgeten. Här röstar S-ledamöterna gång efter annan diametralt annorlunda och förmår varken säga nej till en mer expansiv budget eller ökade satsningar på sådant som partiet säger sig vara emot i regeringen. Likaså saknar de förmågan att avgöra vilka områden som ska prioriteras.

Kräver hårda prioriteringar

Mest angeläget för Sverige är att budgeten moderniseras så att den gör betydligt större nytta för svenska skattebetalare än i dag. Regionstödet behöver ses över och jordbruksstödet minska. Det innebär inte att EU ska bli smalare, men att EU ska bli mer relevant och lösa problemen som svenska medborgare förväntar sig att EU ska hantera. Det kräver hårda prioriteringar från Sveriges sida.

  • Konkurrenskraften måste stärkas och det behövs bättre förutsättningar för att skapa jobb och tillväxt. Forskningsanslagen behöver öka och utbytet mellan forskare från europeiska universitet blir bättre. 
     
  • Migrationskrisen 2015 belyste EU:s oförmåga att agera gemensamt och samordnat. Sverige ska driva på för att Europa gemensamt och samordnat tar ansvar för människor på flykt, samtidigt som vi tar ansvar för Sverige. Ett annat område som behöver prioriteras är det gemensamma ansvaret för EU:s yttre gräns. Gräns- och kustbevakningen måste stärkas. Vi behöver också skapa bättre verktyg för att säkerställa ett effektivt återvändande för de som inte får stanna i Europa. Ett nej måste vara ett nej också på europeisk nivå.
     
  • EU behöver större resurser och ett ökat svenskt engagemang i det europeiska försvarssamarbetet. Ryssland uppträder aggressivt och har visat att de inte skyr några medel för att tillvarata sina intressen. Ensam väger Sveriges röst lätt, men tillsammans inom EU kan vi garantera stabilitet och säkerhet. Även Europas gemensamma förmåga att bekämpa terrorhot och organiserad brottslighet behöver förbättras. Cyberhoten kräver bättre koordination för att göra gemensam infrastruktur i allt från telekom till energi säkrare.

Ställer krav på regeringen

Förhandlingarna som föregick flerårsbudgeten 2013 visar att Sverige tillsammans med likasinnade länder kan samla stöd för en restriktiv budget i EU. Om Sverige spelar korten rätt kan förhandlingarna om nästa budget leda till att Sverige får stöd också för sina prioriteringar. Men det kräver att regeringen vet vad den vill och ännu så länge har den inte klargjort sina prioriteringar trots att förhandlingarna inleds på fredag. Nu behöver Stefan Löfven ta bladet från munnen och klarlägga vad Sverige vill åstadkomma. För om regeringen inte slåss för svenska skattebetalarnas intressen kommer ingen att göra det.

Christofer Fjellner (M)

Europaparlamentariker

Mest läst