En ny rapport från Försvarshögskolan visar att nästan tre fjärdedelar av de svenskar som rest till Irak och Syrien för att ansluta sig stridande grupper kommer från socialt utsatta områden. Göteborg är i jämförelse med andra städer en överrepresenterad stad och nordöstra Göteborg har haft ovanligt många som har anslutit sig till IS.
De svenskar som ansluter sig till terroristgrupper är ofta unga män mellan 18 och 30 år som saknar eller har en låg inkomst. En tredjedel av dessa personer har en kriminell bakgrund.
Skälen till att ansluta sig till den våldsbejakande islamistiska miljön kan vara högst individuella och det finns självfallet inte ett enda svar på frågan om varför unga ansluter sig.
Forskare har bland annat fört fram teser om att det har att göra med ett identitetsvakuum, att många av de ungdomar som dras till miljön befinner sig i gränslandet mellan två olika kulturer: föräldrarnas ursprungsland och Europa, och att de inte känner sig hemma någonstans. Personliga kriser, trauman och diskriminering anses också bidra till att unga ansluter sig.
Den våldsbejakande islamistiska ideologins nätpropaganda riktar därför in sig på ungdomar som söker en gemenskap. IS propaganda har varit väldigt framgångsrik eftersom den har anpassat sig och utformats efter sin målgrupp. IS är skickliga på att nå sin målgrupp på en känslomässig och existentiell nivå.
Efter att IS utropade sitt kalifat kom det välproducerade propagandaklipp som bestod av intervjuer med europeiska ungdomar som anslutit sig till IS. Den bild som gavs av samhället var positiv, nästintill harmonisk, omgivningen var vacker och de intervjuade log alltid.
Ger bilden av en stor familj
När andra generationens ungdomar blev intervjuade kunde de säga sådant som: ” Jag växte upp i Tyskland men det var aldrig mitt hem, det här är mitt första hem”. Vidare förmedlades en bild av att IS skapat ett samhälle där alla är en enda stor familj och att ursprung inte skulle ha någon betydelse. IS ville ge intrycket av att alla de som anslöt sig till ideologin sågs som jämlikar.
Generellt sett är människor i denna miljö ganska okunniga om islams budskap och familjemedlemmarna är ofta emot barnets extremistiska åsikter. I sin propaganda hänvisar IS till religiösa texter men detta görs på ett godtyckligt sätt. Till exempel väljs de delar som är våldsamma ut medan de delar som betonar barmhärtighet och fredlighet alltid utelämnas.
Nihilistisk dödskult
En unik aspekt med IS är att rörelsen har lyckats locka till sig den största gruppen krigsresenärer från Sverige. Många av IS rekryterna är från Europa och tillhörande andra generationens invandrare som är uppvuxna i segregerade områden. Dessa europeiska rekryter är till ungefär 60 procent andra generationens invandrare och 25 procent konvertiter.
En oroande utveckling nu när IS förlorar sina territorier i Irak och Syrien är att de allt mer börjar likna en nihilistisk dödskult som ständigt uppmanar sina sympatisörer till att utföra självmordsdåd. Att försöka nå en person som är övertygad om att livet inte har någon mening och att döden är eftersträvansvärd är svårt. Därför är det nu än mer angeläget att arbeta förebyggande.
En långsiktig strategi är att minska segregationen och att öka inkluderingen i samhället. Segregationen har bidragit till att nätverk med sympatisörer har kunnat växa sig starka i nordöstra Göteborg.
Tonåringar som växer upp i dessa områden kan bli lockade till den våldsbejakande ideologin av äldre personer som är skickliga manipulatörer. Dessa försöker nå de unga genom att föra existentiella samtal med dem, att visa omtanke, skapa en stark gemenskap och en känsla av ”brödraskap”. För att detta ska upphöra behövs mer vuxennärvaro och att den sociala isolering som segregationen innebär på allvar börjar motverkas.
Satsa på källkritik
Ideologin behöver på olika sätt bemötas och motverkas. IS ideologi har fått ett starkare fäste i Sverige, bland annat genom nätpropaganda, och därför behöver man från myndighetshåll och från civilsamhällets håll arbeta med att bemöta och motverka dessa budskap.
Ett sätt att göra detta på är att satsa mer på källkritik i skolan så att ungdomar får möjligheten att se mer kritiskt på konspirationsteorier som sprids på internet.
I klassrummen borde de vanligaste konspirationsteorierna diskuteras, till exempel de olika antisemitiska konspirationsteorierna, anti-shiitiska konspirationsteorier och den populära illuminati-konspirationsteorin.
Dessa konspirationsteorier har antisemitismen som en gemensam nämnare och de förmedlar bland annat ett budskap om att judar skulle styra världspolitiken och medierna.
Att förklara på vilket sätt dessa teorier inte stämmer och genom att öka kunskapen om vad propaganda är stärks demokratin långsiktigt.
Evin Ismail
doktorand i sociologi vid Uppsala universitet.
Studerar sedan 2013 IS propaganda på nätet.