Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bygge_8
Vill se fler bostadsrätter. En ny egnahemsrörelse i form av bostadsrättsombildningar i ytterområdena skulle troligen vara den mest effektiva satsningen för att bryta utanförskap och stabilisera socialt utsatta stadsdelar, skriver Rikard Ljunggren och Pia Grönquist.

Rödgrön modell förlänger bostadsköerna

DEBATT: Göteborg är en av landets mest segregerade städer. Huvudfokus måste ligga på att hjälpa människor att lyfta sig själva ur utanförskapet, inte att sprida ut dem så att statistiken snyggas till, skriver Rikard Ljunggren och Pia Grönquist, Fastighetsägarna Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sverige lider av en enorm bostadsbrist och Göteborg är en av de städer som är värst drabbade. Samtidigt vill stadens rödgröna styre ställa krav på låga hyror, där var tionde hyresrätt som byggs ska ha ett hyrestak på 1 000 kr per kvadratmeter och år i 15 år. En nybyggd trea på 72 kvadratmeter i bästa läge ska ha en maxhyra på 6 000 kr, enligt den så kallade Frihamnsmodellen. Det motsvarar hälften av vad grannen får betala i redan reglerad hyra. De rödgröna ordinerar alltså dubbel dos av samma medicin som en enig expertkår anger som huvudorsak till dagens sjuka bostadsmarknad. Det botar varken segregation eller bostadsbrist.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ambitionen att möjliggöra för fler inkomstgrupper att bo i nybyggda bostäder är så klart svår att invända mot. Samtidigt förstår de flesta att alla inte kan bo överallt. Det går heller inte att bygga så billigt som politikerna tror. Lokala och nationella krav, brist på byggkompetens, kommunens markpris – allt gör det dyrare att bygga, inte minst hyresrätter.

De senaste åren har det färdigställts omkring 600 hyresrätter om året i Göteborg – det utgör fyra promille av det befintliga hyresbeståndet. Samtidigt minskar byggtakten. Från 2013 till 2015 halverades antalet påbörjade hyresrätter. Under årets första kvartal påbörjades endast 72 nya hyresrätter. Redan i dag är det alltså svårt att få ihop kalkylen. Frihamnsmodellen kommer att leda till färre nybyggen och en sämre fungerande hyresmarknad.

Häromveckan kom EU-kommissionen med förnyad kritik av den svenska bostadsmarknaden, där hyresregleringen pekas ut som boven i dramat. För låga hyror i förhållande till den allmänna betalningsviljan minskar rörligheten och utbudet av hyreslägenheter.

Bostadsbristen kan inte avskaffas med mindre än att hyresregleringen avskaffas. Andra myndigheter och experter som Boverket, Finanspolitiska rådet, IMF, OECD och Socialdemokraternas forskningskommission drar samma slutsatser. Effekterna av hyresregleringen är många och speglas bland annat i den pågående prövningen av 43 000 lägenheter i Hyresnämnden i Göteborg.

Stänger ute stora grupper

Hyresregleringen skapar också decennielånga köer och stänger ute stora grupper, oavsett betalningsvilja. Människor hindras från att flytta dit jobben finns eller från att förändra sin livssituation. Trångboddheten ökar och alltfler hänvisas till osäkra andrahands- och svartkontrakt. Den havererade hyresmarknaden pekas av polisen ut som den nya, stora marknaden för den organiserade brottsligheten.

Göteborg är en av landets mest segregerade städer, fysiskt, etniskt och ekonomiskt. Det är ett politiskt misslyckande. Men skillnaderna ligger i periferin. I den ena änden dominerar hyreskasernerna från miljonprogrammet och i den andra änden villamattorna från samma tid. Däremellan skiljer det nio år i medellivslängd för invånarna. Så var ska stadens fokus på att bryta segregationen ligga?

Rimligen handlar det snarare om att göra människor i miljonprogramenklaverna mindre fattiga än att flytta dem till billiga hyresrätter i Askim. Huvudfokus måste ligga på att hjälpa människor att lyfta sig själva ur utanförskapet, inte att sprida ut dem så att statistiken snyggas till. Det är ju dock betydligt svårare än att sätta ett hyrestak. Frihamnsmodellen kommer däremot inte att lösa något. Den är en dyr symbolhandling som minskar byggviljan, förlänger bostadskön och eldar på svartmarknaden.

Om vi bortser från att Frihamnsmodellen bryter mot grundprinciperna i hyreslagstiftningen, så skapar den även behov av en rigid och dyr kontrollapparat, om socialt blandat boende ska uppnås. Och vem tar det sociala ansvaret efter 15 år, när hyrorna ska anpassas till bruksvärdet? Politikerna blir svaren skyldiga.

Bostaden är central för människors trygghet, men i frågan om segregation pratas det märkligt mycket bostäder och märkligt lite jobb. Utanförskapet är utan tvekan en av vår tids största utmaningar. Men lösningen är inte billiga hyresrätter som bekostas av privata fastighetsägare. Utanförskapet bekämpas bäst med en fungerande skola och ett livskraftigt näringsliv.

Synen på hyresrätten behöver ändras. Hyresrätten är ett fullserviceboende och smörjmedlet för en fungerande arbetsmarknad. En social bostadspolitik bör i stället inriktas på att stödja och uppmuntra människor att äga sin bostad. En ny egnahemsrörelse i form av bostadsrättsombildningar i ytterområdena skulle troligen vara den mest effektiva satsningen för att bryta utanförskap och stabilisera socialt utsatta stadsdelar. Självförvaltning är dessutom det billigaste boendet.

Vill testa nya idéer

Göteborg måste gå från att vara separerad, gles och transportberoende till att bli en sammanhållen, tät blandstad. Vi och våra tusen medlemsföretag tar ansvar för en bättre bostadsmarknad med plats för fler. Vi tror på Göteborg och byggviljan är stor, men politikerna skapar förutsättningarna om spaden ska sättas i marken. Vi vill utmanas och testa nya idéer, inte minst i de stadsdelar som behöver det mest. Låt oss göra det tillsammans, utan ideologiska skygglappar och utan dyr, ineffektiv symbolpolitik.

Rikard Ljunggren

ansvarig näringspolitik, Fastighets-ägarna Göteborg

Pia Grönquist

chefsjurist, Fastighetsägarna GFR

Läs mer om Debatt: Bostadskrisen
Mest läst