Bostadsbristen i Göteborg är en av stadens största utmaningar. I stadens egen bostadsförsörjningsrapport från november 2014 beräknas bristen på bostäder ligga upp till 20 000 bostäder.
Sedan rapporten skrevs har läget förvärrats ytterligare och i dag står över 200 000 personer i kö på Boplats. De som drabbas hårdast är de som står längst bort från bostadsmarknaden, ungdomar, människor med låga inkomster och nyanlända. Vår bedömning är att det skulle behöva byggas 5 000 bostäder årligen, när Göteborg endast lyckas färdigställa cirka 2 500 bostäder per år, för att klara de kommande årens bostadsbehov.
Befintliga byggregler sätter stopp
Med hänvisning till de stora behoven på Göteborgs bostadsmarknad inledde Framtidenkoncernen, alltså de kommunala bostadsbolagen i Göteborg, i våras en kraftsamling för att snabbt kunna skapa dels enkla bostäder, dels bostäder för människor med särskilda behov, trygghetsboenden och äldreboendeplatser.
Kraftsamlingen handlade om att söka i det egna beståndet efter ytor som gick att göra om till bostäder snabbt, forcera befintliga byggprojekt, återanvända planer som tidigare inte genomförts samt ta fram förslag på nya platser där det går att bygga nya bostäder snabbt. På så sätt fick man fram förslag på 2 600 nya bostäder som kunde byggas redan nästa år. Dessutom hittade man nästan 300 befintliga ytor som kunde konverteras till bostäder.
Men efter att förslagen lämnats över till stadsbyggnadskontoret vill detta endast tillföra resurser för att realisera fyra förslag under 2018, motsvarande 192 nya bostäder. Man har också indikerat att de flesta av de 300 bygglovsansökningarna på konverterade ytor kommer att avslås på grund av hur stadsbyggnadskontoret väljer att tillämpa befintliga byggregler.
Alarmerande bemötande
I ett brev till Göteborgs Stadshus AB konstaterar därför samtliga vd:ar i Framtidenkoncernen att arbetet inte kan slutföras som tänkt och att stadsbyggnadskontoret inte verkar dela bolagens bild av det krisartade läget på Göteborgs bostadsmarknad. Inte heller verkar den rödgröna politiska ledningen i Göteborg känna igen de kommunala bostadsbolagens bild av läget, vilket Ulf Kamne (MP) också uttryckligen säger i en artikel i GP den 7 juli.
För oss moderater är det dock djupt alarmerande hur Framtidens satsning har bemötts av stadsbyggnadskontoret. Om de kommunala bostadsbolagen har så här svårt att få bygga bostäder i Göteborg kan man föreställa sig svårigheten för privata aktörer att kunna få bygga bostäder i staden. Vi ställer också frågande till hur den rödgröna styrningen över stadsutvecklingen fungerar när bolag och förvaltningar inte går i takt.
De 300 ytor som Framtiden konverterar är exempel på ytor som Framtiden har sett att andra kommuner gett bygglov på. Privata fastighetsägare har tidigare uppskattat att det finns potential för ungefär 1 000 lägenheter i deras fastigheter för liknande konverteringar. Hade stadsbyggnadskontoret valt att tillämpa reglerna likt andra kommuner gör hade alltså hundratals bostäder, ofta små och lämpliga för ungdomar, snabbt kunnat skapas.
Hade Framtiden samtidigt tillåtits ta initiativ till och genomföra detaljplanearbete på egen hand, vilka sedan godkänns av stadsbyggnadskontoret, hade huvuddelen av de 2 600 bostäderna kunnat detaljplanläggas i år. Det är något vi moderater också föreslagit att alla byggherrar, såväl kommunala som privata, ska ges möjlighet att göra.
Snabba upp planprocessen
Avslutningsvis menar vi att stadsbyggnadskontoret oftare borde tillämpa förenklat planförfarande för att snabba upp planprocessen och hålla nere kostnaderna för att på det sättet fortare få fram bostäder där hyrorna också kan hållas lägre.
Men om man likt Ulf Kamne (MP) och de rödgröna inte ser problemen på Göteborgs bostadsmarknad är man inte heller beredd att ta till några åtgärder. Förlorarna blir alla de som i dag inte har någon chans att närma sig bostadsmarknaden.
Axel Josefson (M)
ledamot i byggnadsnämnden
Christina Backman (M)
ledamot i Förvaltnings AB Framtiden