Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

soffan
Optimistisk. De kommande veckornas politiska arbete kommer inte att bli enkelt. Men jag har ändå goda förhoppningar om att det ska gå att komma i mål på ett bra sätt, skriver Ann-Sofie Hermansson (S).

Prio ett är att göra det bästa för Göteborg

Det kniviga parlamentariska läget efter valet kommer att ställa krav på pragmatism och konstruktivitet. Jag är beredd att prata med alla utom SD. I fråga om Demokraterna ser jag en lång rad idéer som är möjliga att diskutera och jobba med, dock inte frågan om Västlänken, skriver Ann-Sofie Hermansson (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det har nu gått en knapp vecka sedan valet. Det är dags att blicka framåt. Vad behöver göras, givet de nya förutsättningarna, för att skapa ett välfungerande styre i Göteborg?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Valet har sina vinnare och förlorare. För mitt eget parti blev resultatet relativt bra. I ett historiskt perspektiv var det inte imponerande. Men att i en svår politisk och medial miljö – efter att flera gånger ha räknats ut – landa som klart största parti på dryga 20 procent är ett rejält styrkebesked. S i Göteborg har jobbat fram en kombination av nytänkande, engagemang och kraft som bådar gott för framtiden.

Påtagligt klen Allians

Den stora förloraren är Moderaterna. Tappet, på uppåt åtta procentenheter, är så stort att partiet nu spelar i en lägre division. Det innebär också att Alliansen framstår som påtagligt klen. Att fyra partier inte samlar mer än knappt 29 procent av rösterna är inte särskilt mycket att komma med. Vad man än vill säga om valet kan man inte gärna hävda att göteborgarna lyft fram Alliansen. Snarare tvärtom.

Den stora vinnaren är Demokraterna. Att gå från 0 till 17 procent är unikt. Det hade sannolikt inte varit möjligt i en annan politisk och medial miljö. Demokraterna har till stor del ätit upp Vägvalet och verkar ha plockat många röster i klassiska M-fästen, men tycks ändå ha ett ganska varierande stöd som inkluderar ett flertal grupper och intressen i samhället.

Att mekaniskt avfärda Demokraternas väljare vore självfallet helt fel

I det nya parlamentariska läget är det uppenbart att konstruktivitet och pragmatism kommer vara nödvändigt för att hitta en rimlig lösning. Jag är fullt ut beredd att – i den andan – ta ansvar för staden. Prio ett måste vara att göra det som är bäst för Göteborg. Jag säger blankt nej till SD, men är i övrigt redo att prata med samtliga partier. Jag har redan hunnit med en första runda av sonderande samtal.

Mer än bara missnöje

I denna hållning ingår att även lyssna på de 17 procent av väljarna som lagt sin röst på Demokraterna. Jag tror att många av de rösterna handlar om allmänt missnöje. Men jag ser också att det, under den ytan, finns en mer nyanserad uppsättning idéer och ståndpunkter att jobba med.

Jag kan inte tänka mig att försöka stoppa eller nedmontera Västlänken eller Västsvenska paketet. Att avbryta byggnationerna vore helt orimligt och skulle vara förenat med enorma kostnader för ingenting. Dessa investeringar ger bland annat mer och bättre kollektivtrafik, en effektivare arbetsmarknad och massor av positiva mervärden i stadsutvecklingen. I sammanhanget är det också viktigt att se att mer än 70 procent av göteborgarna röstat för partier som står bakom att byggprocesserna ska fullföljas enligt plan.

Men jag kan samtidigt tänka mig att diskutera andra delar av Demokraternas politik:

  • Jag håller med om att det, allmänt sett, finns en hel del att förbättra i själva styrningen av staden. Detta utan att störa kärnverksamheterna. Demokraternas detaljförslag är inte alltid så välgrundade som man kunde önska, men den generella ingången är riktig.
  • Jag håller med om att budgetprocessen bör göras mer transparent samt förankras på ett bredare och mer aktivt sätt i tjänstepersonsleden.
  • Jag gillar, om man bortser från Västlänken/Västsvenska paketet, flera goda tankegångar när det gäller att effektivisera kollektivtrafiken. Jag är exempelvis beredd att göra vad som går för att tidigarelägga spårvägs- och citybusstråket Brunnsbo-Lindholmen-Linnéplatsen samt Allélänken och/eller andra satsningar för att bygga bort flaskhalsen för kollektivtrafiken i Brunnsparken.
  • Jag är öppen för att, utan att drabbas av någon försäljnings- eller omstruktureringsmani, göra ytterligare en översyn av bolagssfären. Där finns fortfarande en tydlig förbättringspotential.

Jag är inte säker på om det skulle vara möjligt att skapa samsyn på dessa eller andra områden. Men jag är ändå beredd att ta diskussionen. Att mekaniskt avfärda Demokraternas väljare vore självfallet fel.

De kommande veckornas politiska arbete kommer inte att bli enkelt. Men jag har ändå goda förhoppningar om att det ska gå att komma i mål på ett bra sätt. Prio ett måste vara att göra det som är bäst för Göteborg. Det är jag redo att ta ansvar för.

Ann-Sofie Hermansson (S)

kommunstyrelsens ordförande

 

Läs mer om Debatt: Kommunvalet 2018
Mest läst