Hård retorik. Regeringens inställning till vinster i välfärdsföretagen är uppenbar. Den retorik som används är häpnadsväckande: en stöld från folket som måste stoppas etcetera. Det vore glädjande om samma hårda ord skulle användas vad gäller de omfattande förlusterna i välfärden, skriver debattörerna.
Hård retorik. Regeringens inställning till vinster i välfärdsföretagen är uppenbar. Den retorik som används är häpnadsväckande: en stöld från folket som måste stoppas etcetera. Det vore glädjande om samma hårda ord skulle användas vad gäller de omfattande förlusterna i välfärden, skriver debattörerna.

Prata om förlusterna i välfärden

Varje år går den offentligt drivna välfärden back med miljardbelopp. Detta talas det inte om, men det borde det göra. För det är dessa förluster som dränerar skattebetalarnas pengar till välfärden, skriver Christian Ekström, Skattebetalarna, och Nima Sanandaji, forskare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I förra veckan överlämnade Ilmar Reepalu sitt slutbetänkande Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning till regeringen. Nu handlar utredningen tyvärr mycket lite om just kvalitet, utan riktar i stället in sig på att i praktiken förbjuda vinster i välfärden. Utredningen har med rätta kritiserats hårt. Men det stora problemet är att såväl utredningen som dess kritiker bortser från den fråga som är långt viktigare än vinster – nämligen förluster i välfärden, vilka uppgår till miljarder kronor per år.

Välfärden organiseras genom att en viss summa avsätts för behandlingen av varje patient, utbildningen av varje elev, eller omvårdnaden av varje äldre. Företag lyckas ofta leverera tjänsten och dessutom gå med en liten vinst. Offentliga välfärdsenheter går å andra sidan ofta med förlust. Det är dessa förluster, inte vinsterna, som dränerar skattebetalarnas pengar och därmed resurserna till välfärden. Det visar vi i rapporten Mer välfärd för varje skattekrona som presenteras i dag. Där framkommer att problemet med förluster i offentlig välfärdsverksamhet finns inom alla välfärdsområden.

ANNONS

Förlust har blivit norm

Primärvården som drivs i egen regi av landstingen är ett område där förluster har blivit normen. Tre fjärdedelar av landstingen driver den egna primärvården med förlust. Sammanlagt gick alla landstings primärvårdsverksamheter med 421 miljoner kronor i förlust under 2015.

De större sjukhusen i Sverige drivs, förutom ett fåtal undantag, inom ramen för offentlig sektor. Trots årliga budgetar på hundratals miljoner kronor, ibland miljarder, redovisar merparten av Sveriges landsting inte resultaten för enskilda stora sjukhus i sina budgetar. Därmed döljs en stor del av underskotten för allmänheten. En kartläggning från 2014 inkluderar de 19 sjukhus för vilka resultaten faktiskt redovisas. Av dessa gick fyra med överskott och övriga 15 med förlust. Totalt var resultatet för sjukhusen ett underskott på 1,7 miljarder kronor.

Sju av tio har underskott

Inom äldreomsorgen och skolan, som administreras av kommunerna, är det vanligt att de egna verksamheterna drivs med kontinuerliga förluster. I en enkätundersökning från Sveriges Kommuner och Landsting 2015 svarade sju av tio kommuner att hemtjänsten i egen regi drevs med underskott. Summan för förlusterna, som bärs upp av skattebetalarna, redovisas dock inte öppet. I skolan tycks problemet med systematiska underskott i verksamheter i egen regi vara omfattande. Även dessa förluster döljs dock från allmänhetens insyn.

ANNONS

Listan kan göras lång. Den bild som träder fram är tydlig: förluster i välfärden är ett enormt problem och ett omfattande slöseri med skattemedel.

Underskott i offentligt driven välfärd är en komplex fråga som inte kan åtgärdas med en enskild reform. I vår rapport presenterar vi dock ett antal steg som kan tas mot ett större ekonomiskt ansvarstagande med målet att få ut mesta och bästa möjliga välfärd för skattepengarna:

  1. Sluta dölja underskotten. Kommuner, landsting och regioner får i uppgift att tydligt redovisa den ekonomiska situationen för olika välfärdsenheter.
  2. Utveckla ägardirektiv. Landsting och kommuner måste utveckla mera professionella verksamheter, där ansvaret som beställare skiljs ifrån det som utförare. Verksamheterna i egen regi kommer då ha större press på sig att hantera sin egen ekonomi, snarare än som nu, då de ofta går med underskott som vältras över på huvudmannen.
  3. Sluta premiera verksamheterna i egen regi. Dåliga resultat för verksamheter i egen regi hålls under armarna genom indirekta subventioner och tillåtelse att gå med kontinuerliga underskott. Denna ohållbara konkurrenssituation måste upphöra.
  4. Lägg fokus på kvalitetskontroll. Ändamålsenliga kontrollsystem för kvaliteten som inkluderar såväl offentlig som privat välfärdsverksamhet behövs. Regeringen menar att kvalitetskontroll inte är en framkomlig väg. Det är en märklig inställning, då kvalitetskontroll är vanligt förekommande i omvärlden.

Regeringens inställning till vinster i välfärdsföretagen är uppenbar. Den retorik som används av ledande regeringsföreträdare är häpnadsväckande: en stöld från folket som måste stoppas, enorma vinster hos oseriösa aktörer, skattepengar avsedda för skolan går till vinster, och så vidare. Det vore glädjande om samma hårda ord skulle användas vad gäller de omfattande förlusterna i den offentligt drivna välfärden. För den verkliga stölden från folket är varje skattekrona som förslösas.

Christian Ekström

VD Skattebetalarna

Nima Sandanaji

forskare och författare till rapporten ”Mer välfärd för varje skattekrona – dags att rikta fokus mot förluster i offentlig sektor”

ANNONS