Svenska politiker verkar varken förstå pengars makt eller vilket klimatkapital de förvaltar. Att flytta vårt samlade pensionssparande till hållbara investeringar skulle kunna reducera klimatavtrycket i en omfattning som motsvarar samtliga klimatpåverkande utsläpp inom Sveriges gränser. Ändå nämns det aldrig. Och de hållbarhetskrav som ställs på pensioner och kapitalförvaltning är i praktiken obefintliga.
Pengar är makt och det absolut mest effektiva sättet att minska belastningen på planeten är att flytta på dem. Den som arbetat och betalat skatt har också pensionssparat, detta kapital kan göra ett globalt klimatavtryck
Sommaren 2018 etablerades begreppet klimatångest. Många som skötsamt sopsorterar, flyger sparsamt och äter mindre kött frågar sig; vad mer kan jag göra?
Svaret: Pengar är makt och det absolut mest effektiva sättet att minska belastningen på planeten är att flytta på dem. Den som arbetat och betalat skatt har också pensionssparat, detta kapital kan göra ett globalt klimatavtryck.
En studie genomförd av Nordea visar att genomsnittssvensken genom att flytta sitt sparande till hållbara alternativ kan minska sitt personliga klimatavtryck med cirka 2 200 ton koldioxidutsläpp*. Det är en 27 gånger större besparing för miljön än du totalt kan åstadkomma genom de fyra mest rekommenderade klimatåtgärderna; begränsat flygresande, bilanvändande, köttätande och minskad vattenförbrukning.
Svenskarnas engagemang för att minska sin klimatpåverkan är stort. En Sifo-undersökning med 1 000 svenskar från juni 2018 visar till exempel att åtta av tio svenskar källsorterar, varannan väljer ekologiska produkter och en tredjedel har minskat sin köttkonsumtion. Men trots det stora engagemanget har endast 12 procent förändrat sitt sparande med hänsyn till klimat, mänskliga rättigheter eller andra hållbarhetsfaktorer. Mindre än hälften av svenskarna kan svara på om något av deras sparande är placerat i fonder med hållbarhetsprofil.
Viljan att agera finns på individnivå. Därför är det bekymmersamt att en så pass viktig klimatvaluta som pensionskapitalet inte diskuteras mer av våra politiker. Likaså att pensionssystemets aktörer hittills inte i tillräckligt hög utsträckning har informerat, uppmuntrat eller underlättat för pensionssparare att göra aktiva och hållbara pensionsval.
Om tillräckligt många gör sig av med tillgångar i miljöförstörande bolag påverkar det bolagets förutsättningar att växa. Det ger också en signal till bolaget som kan bli en katalysator för förändring. Våra pensionspengar är makt att påverka. Och det går, Nordea Liv & Pension har nyligen flyttat allt pensionskapital till hållbara alternativ och därmed minskat koldioxidavtrycket i sina portföljer med upp till 72 procent. Över 2 200 empiriska studier visar dessutom att hållbara investeringar ger minst lika bra, eller bättre, avkastning och enligt en studie från Nordea har hållbara bolag gett fem procentenheter bättre avkastning än övriga bolag varje år sedan 2012.
Det är hög tid att ta vara på dessa möjligheter och skapa verktyg för att fler ska kunna reducera sitt klimatavtryck genom sitt sparande.
Det är hög tid att ta vara på dessa möjligheter och skapa verktyg för att fler ska kunna reducera sitt klimatavtryck genom sitt sparande. Den kommande regeringen måste göra det enklare för pensionssparare att välja hållbart.
Vi uppmanar våra politiker att:
• Delta i en mer aktiv dialog och skapa tydligare regler kring kapitalförvaltares information och redovisning när det gäller hållbarhet.
• Ta ansvar för hur det svenska pensionskapitalet totalt sett investeras.
• Se till att pensionsförvaltare systematiskt flyttar sina investeringar till hållbara alternativ.
Målet måste vara att tillgodose nuvarande pensionssparares behov utan att äventyra framtida pensionssparares möjligheter till såväl avkastning som ett rimligt klimat att leva i.
Sasja Beslik
chef för hållbara finanser, Nordea
Johan Nystedt
Vd, Nordea Liv & Pension Sverige
* Den förvalda fonden i premiepensionen användes som proxy för en traditionell fond. Beräkningen är gjord på en hel livstid, en genomsnittlig avsättning och snittavkastning per år. Ränta-på-ränta effekten gör att pensionskapitalet växer stort och likaså koldioxidavtrycket.