Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

spec vard collage
Vår uppfattning är att kritiken mot Måns Roséns utredning "Träning ger färdighet" missar målet. Han har fullföljt regeringsuppdraget och beslutet som riksdagen har fattat kommer att skapa en säkrare och jämlik vård med mindre vårdskador, skriver bland andra Håkan Hedman, Njurförbundet.

Patienter vill ha säker vård före geografisk närhet

Om det är 500, 370 eller 320 personer eller ens en person som avlider till följd av att de opererats av en ovan kirurg saknar betydelse. Varje enskilt dödsfall är lika allvarligt. Det är olyckligt att kritiken mot Måns Roséns utredning om vårdskador och komplikationer fått ett så snävt fokus. Själva kärnfrågan hur komplikationer och vårdskador inom hälso- och sjukvården genom ökad koncentration bör kunna undvikas har helt missats av kritikerna, skriver Håkan Hedman, Njurförbundet, och Peter Lönnroth, adj professor och medicinsk rådgivare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I Dokument Inifrån som nyligen sändes i SVT kritiserades Måns Roséns utredning Träning ger färdighet (SOU 2015:98). Programmet resulterade i ytterligare kritik och debattartiklar. Några politiker som själva hade röstat igenom propositionen vill att riksdagsbeslutet bör rivas upp.

Kritiken har främst riktats mot detaljerna i Roséns sifferberäkningar om hur många patienter som avlider varje år i samband med komplicerade ingrepp. Själva kärnfrågan hur komplikationer och vårdskador inom hälso- och sjukvården genom ökad koncentration bör kunna undvikas har helt missats av kritikerna. Det var nämligen det som Måns Rosén hade fått i uppdrag av dåvarande socialminister Göran Hägglund (KD) att utreda.

Vi uppfattar att en del av kritiken handlar om regionalpolitik och frustration från berörd profession över att vissa kirurgiska verksamheter försvinner för att koncentreras till sjukhus som kan åstadkomma högre kvalitet. Patientperspektivet verkar ha blivit helt bortglömt.

Vi som författat den här artikeln deltog bland experterna i utredningen och vår uppgift var att fungera som ett slags ”bollplank” till Måns Rosén som var ensamutredare. Det rådde ingen oenighet om huvuddragen i betänkandet som överlämnades till regeringen i november 2015. Inga reservationer lämnades. Vi kan även konstatera att remissinstanserna över lag var positiva.

Vårdskador ett allvarligt problem

Vårdskador och komplikationer är ett allvarligt problem som orsakar stora kostnader för samhället men framförallt onödigt lidande hos de patienter som drabbas. Om det är 500, 370 eller 320 personer eller ens en person som avlider till följd av att de opererats av en ovan kirurg saknar betydelse. Varje enskilt dödsfall är lika allvarligt eftersom det inte borde få inträffa. Vi kan nu i efterhand konstatera att uppgifterna om antalet dödsfall borde tonats ned eftersom underlagen inte varit tillräckligt säkra. Siffrorna får dock inte negligeras eftersom de pekar på något mycket allvarligt inom vården. Uppgifterna om vårdskador och komplikationer har hög relevans för utredningens slutsatser och de bygger på forskningsrapporter som utgör 88 referenser i betänkandet.

Vi uppfattar att en del av kritiken handlar om regionalpolitik och frustration från berörd profession över att vissa kirurgiska verksamheter försvinner för att koncentreras till sjukhus som kan åstadkomma högre kvalitet. Patientperspektivet verkar ha blivit helt bortglömt.

Berör begränsad del av vården

Det som förvånar är att upprördheten har blivit så stor då det egentligen handlar om en begränsad andel av sjukvården som berörs. Mellan fyra till fem procent är högspecialiserad vård och den har sedan länge varit koncentrerad till få enheter och i vissa fall kategoriserats som rikssjukvård och varit fördelad mellan högst två sjukhus.

Regional högspecialiserad vård ska enligt utredningen bedrivas i varje sjukvårdsregion, men på ett begränsat antal enheter och omfattar upp till 10 – 15 procent av sjukhusvården. Denna andel anges på flera håll kunna vara så pass stor att förflyttningar av enskilda verksamheter inom detta omfång har direkta implikationer på bemanningen av akutintag och jourlinjer. Flyttar ett team som inte bara upprätthåller en del av den specialiserade vården utan också deltar i akutverksamheten kan den senare få svårt att upprätthålla sin struktur och bemanning. Detta är givetvis en fråga för lokala anpassningar av vårdstrukturen. Av det skälet påpekades noggrant i Måns Roséns utredning vikten av att göra en översyn av akutsjukvården parallellt med den högspecialiserade planerade vården.

Obefogad kritik

Genomförandet av utredningens förslag kommer att ske genom att sakkunniggrupper tillsätts som består av medicinsk profession och patientföreträdare. Deras huvuduppgift är att inventera vad som ska definieras som specialiserad vård inom hälso- och sjukvården samt bedöma hur fördelningen ska ske mellan nationell respektive regional nivå. Inget av detta är ännu klart. I det här läget får den riktade kritiken mot genomförandet anses obefogad.

Under utredningsarbetet presenterade Måns Rosén utredningen för en mängd olika instanser som är involverade inom hälso- och sjukvård. Omdömena var övervägande positiva. En av de viktigaste instanserna var patientföreträdarna som klargjorde att patienter föredrar hög kvalitet och patientsäkerhet före geografisk närhet.

Vår uppfattning är att Måns Rosén har utfört ett gediget förarbete som ligger till grund för utredningens betänkande. Han har fullföljt regeringsuppdraget och beslutet som riksdagen har fattat kommer att skapa en säkrare och jämlik vård med mindre vårdskador som i första hand kommer att gagna patienterna.

Håkan Hedman

förbundsordförande Njurförbundet

medicine hedersdoktor

Peter Lönnroth

professor (adj), medicinsk rådgivare

Västra Götalandsregionen

 

 

 

Läs mer om Debatt: Sjukvården
Mest läst