Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Wilhelm Delfs, grundläggningskonsult. Bilden: Bygget av Götatunneln.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Oacceptabelt att jämföra med Götatunneln

    Man hade hoppats på att Claes Alén, som framstående geotekniker för Trafikverket, skulle ta chansen att redogöra för hur man tänkt sig att återställa grundvattensänkningen i det 25 meters lerlager som finns där Västlänken byggs. Åtgärder som ingen annan lyckats med, skriver grundläggningskonsult Wilhelm Delfs.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Slutreplik

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Göteborgsleran, 15/12

    Före detta biträdande professor Claes Alén, medlem i expertrådet för Västlänken, har i en replik till min debattartikel om farhågor för fastighetsägare vid byggande av Västlänken, påpekat att han ej skrivit någon artikel i ämnet, utan endast blivit citerad av en reporter. Han har även synpunkter på att jag motsätter mig att jämföra Götatunneln med Västlänken gällande undergrunden.

    Jag hade fel angående att han skrivit en artikel, utan ”enbart” blivit citerad, vilket jag ber om ursäkt för, får skylla på dåligt minne.

    Oacceptabel jämförelse

    Att delar av Götatunneln går i tät lera där man byggt med betongelement är utan diskussion, men mina inlägg gäller bergtunnlar och djupa spontade schakter, där skillnaden är stor mot Västlänken. Marken kring Packhuskajen och Rosenlund är stora uppfyllda områden där Götatunneln går i berg och byggdes med en djup schakt. Detta känner geotekniker från Göteborg till. Att då jämföra Västlänkens täta leror med dessa vattengenomsläppliga lager finner jag oacceptabelt.

    Claes Alén berör ej heller med ett ord Trafikverkets tidigare jämförelse med ”positiva” tunnelbyggen i Malmö och Stockholm City, som ju inte alls har samma förutsättningar som Västlänken, men framhåller tidigare Hallandsåsen som ett nyttigt forskningsobjekt? Han antyder ej heller med ett ord inläckage av vatten i bergtunneln eller det faktum att man begär tillstånd till sju gånger mer infitrationsvatten vid bygget av Västlänken.

    Claes Alén nämner problem med en otät spont vid Rosenlund med inläckage av vatten, samt en grundvattensänkning i dess närhet, i samband med bygget av Götatunneln. Tidigare har Trafikverket hävdat att några sådana skador ej förekommit vid bygget. Jag stod själv vid Rosenlund och såg ett kraftigt inläckage av grundvatten på en 50 meter lång sträcka som ej tätades på ett bra tag. Ingen skall inbilla mig att ett så stort inflöde av vatten sker med tät lera utanför sponten, vilket Alén påstår.

    Får stora konsekvenser

    Jag håller däremot med honom om att något fysikpris ej kan utdelas till Trafikverket när grundvattennivån åtgärdades genom ”infiltration”, naturen skötte nog om det mesta i dessa vattengenomsläppliga lager. Men vad händer i Västlänken med dess mångfaldigt större spontytor och täta leror, där små, knappt märkbara inträngande vattenmängder får stora konsekvenser?

    Man hade ju hoppats på att Claes Alén, som framstående geotekniker för Trafikverket, skulle ta chansen att redogöra för hur verket tänkt sig att genomföra den planerade vatteninfiltrationen för att återställa förväntade grundvattensänkningar vid 25 meters lerlager inom Västlänken? Åtgärder som ingen annan lyckats med och som Trafikverket ej prövat. Men varken det eller nödvändigheten av täta portrycksmätare och mätningar nämndes.

    Nej Trafikverket, mängder av göteborgare tror inte att ni kan genomföra Västlänken utan stora skador på befintliga fastigheter. Och de flesta önskar att denna tågtunnel över huvud taget inte byggs.

    Wilhelm Delfs

    grundläggningskonsult