Arbete är den bästa vägen till integration och öppnar dörrar till språk och förankring i samhället. Men trots lovvärda ambitioner kan delar av regeringens politik ha förstärkt utanförskapet för långtidsarbetslösa.
Det går inte att undgå hur bland andra utrikes födda dominerar statistiken över utanförskapet i samhället. Utanförskapet får genomslag på skolresultaten, arbetslösheten och i diskussionen kring ökningen av barnfattigdomen. I stor utsträckning handlar det om utrikes födda, särskilt flyktinginvandrade och deras anhöriga, som under årtionden levt på undantag i samhället – oavsett vem som regerat landet.
Vi vill förstärka efterfrågan på arbetsmarknaden för dem som nu befinner sig kvar i ett utanförskap och för det krävs krafttag.
Krav att anställa arbetslösa
Det görs i dag upphandlingar i Sverige för över 700 miljarder kronor. Ett förslag är att låta sociala hänsyn ingå i bestämmelserna om fullgörande av kontrakt. Exempelvis kan krav på att en viss andel arbetslösa ska anställas vid utförandet av ett kontrakt. På detta sätt kan vi använda den kraft som upphandlingarna ger för att minska utanförskapet.
177 000 personer är anställda i privata företag inom vård, omsorg och skola. EU-rätten ställer få direkta krav på att sociala aspekter ska beaktas vid upphandling. Att sådana aspekter får beaktas kommer inte heller till särskilt tydligt uttryck i vare sig specialregler eller fördrag. Att detta inte syns betyder dock inte att det inte är tillåtet.
EU-rätten ger handlingsutrymme
EU-rättens allmänna krav på ett öppet förfarande och konkurrens på lika villkor begränsar visserligen i viss mån medlemsstaternas möjligheter att formulera sådana krav. Man kan till exempel inte kräva att en leverantör ska ingå kollektivavtal med ett svenskt fackförbund för det arbete som omfattas av upphandlingen. Om man följer upphandlingsförfarandets spelregler finns dock fortfarande ett betydande handlingsutrymme på nationell nivå.
I ett forskningsprojekt genomfört med stöd av Svenska institutet för europapolitiska studier, SIEPS, visas dels att möjligheten att integrera sociala hänsyn i upphandlingen inte är så begränsad av EU-rätten som det ofta framställs, dels att den svenska lagstiftaren inte på långa vägar har utnyttjat det handlingsutrymme som medlemsstaterna har.
Centerpartiets välfärdspolitiska grupp anser därför att det är dags att återföra frågan till den politiska dagordningen och att öppet diskutera vilka mål vi vill främja med skattemedel. Vi har svårt att se varför allmänt omfattande social- och integrationspolitiska mål inte borde främjas i dessa sammanhang, vilket väl låter sig göras inom ramen för de sofistikerade upphandlingsförfaranden som numera utvecklats.
20 000 jobb kan skapas
Vi menar att stat, kommuner och landsting skall ställa krav på anställning av långtidsarbetslösa. På detta sätt skapas en efterfrågan på bland andra utrikes födda med kompetens för jobben som i dag inte bjuds in till svensk arbetsmarknad. Vår bedömning är att detta kan skapa 20 000 jobb för långtidsarbetslösa.
Vi ser att Centerpartiet har en viktig roll att spela i utformningen av en ny arbetslinje för Alliansen inför valet 2014, med särskilt fokus på utrikes födda och långtidsarbetslösa. Efterfrågan genom sociala krav i upphandlingar skulle kunna bli ett kraftfullt verktyg som ger effekt på allvar. Det är den typen av konkreta reformer som behövs för att kunna bryta utanförskapet.