Just nu har Socialdemokraterna kongress här
i Göteborg och i dag, tisdag 11/4, är det utbildningspolitik som står på schemat. I dag ska alltså Socialdemokraterna, partiet med två ministrar inom utbildningsområdet, besluta om partiets politikutveckling i den fråga som vid valet 2014 rankades som viktigast av väljarna, nämligen skolan.
De senaste åren har skolan debatterats flitigt. Att skolan lyfts i debatten välkomnar vi på Lärarförbundet, men för att debatten ska gynna eleverna och därmed Sveriges framtid, måste den hållas konstruktiv och innehålla det lärarprofessionen efterfrågar.
Något vi lärare och skolledare länge har efterfrågat är insatser för att lösa lärarbristen. Men i stället för att lyssna på oss som arbetar i skolan, har politiken använt skolan som ett slagträ i debatten i syfte att snabbt vinna politiska poänger och medialt utrymme. Det är inte hållbart.
Finns inga vikarier
Enligt Utbildningsdepartementet kommer svensk skola sakna 60 000 lärare inom bara två år. I en Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Lärarförbundet, svarade fler än 9 av 10 lärare att de redan nu märker av lärarbristen. I 42 kommuner är lärarbehörigheten lägre än 60 procent och förutom att nuvarande lärare saknar kollegor att dela ansvar och utveckling med så finns det inga vikarier att sätta in vid behov. Nu har också elevernas föräldrar börjat reagera och hela 3 av 4 skolbarnsföräldrar menar att de märker av lärarbristen. Det måste tas på allvar!
När lärare saknas drabbar det först och främst eleverna och kvaliteten i undervisningen. Lärarna får mindre tid att planera och följa upp undervisningen, samtidigt som de får mindre tid för varje elev. Vi kan i dag inte garantera att varje elev får undervisas av utbildade och behöriga lärare. I längden riskerar lärarbristen i sig att leda till att ännu fler lämnar yrket.
Guldläge till förändring
En kärnfråga för Socialdemokratin har länge varit rätten till likvärdig utbildning för alla. För att nå dit måste vi klara lärarförsörjningen. Det är därför oroväckande att vi har störst brist på utbildade och behöriga lärare i de skolor och för de elever som behöver oss allra mest. Men detta är ett faktum som med rätt politiska beslut går att förändra. I dag har därför Socialdemokraterna ett guldläge att fatta beslut om en politik som kan göra viktig skillnad.
För att lösa lärarbristen måste yrkets attraktivitet öka och arbetsvillkoren förbättras. Tidigare i år släppte SCB statistik som visade att 6 av 10 lärare som lämnat yrket i förtid, kan tänka sig att återvända till skolan. Det som krävs är högre lön, bättre arbetsmiljö och ökad autonomi. Det är exakt samma åtgärder som skulle få fler att välja att fortsätta utvecklas som lärare. Allt detta är avhängigt politiska beslut. Receptet för ett attraktivt läraryrke ligger i era händer.
- Högre lön. I dag tjänar en grundskollärare i snitt 1 900 kronor mindre än medellönen för alla yrken i landet, trots att läraryrket kräver många års universitetsstudier och innebär ett stort ansvar. Lärarlönerna har de senaste åren ökat, men ändå är lönenivåerna fortfarande mycket lägre än för jämförbara yrken. Därför krävs fortsatta satsningar på höjda lärarlöner.
- Bättre arbetsmiljö. I dag går mycket av lärarnas tid åt till administration och dokumentation. En del av detta är nödvändigt, men mycket är det inte. När lärarna själva tillfrågas är minskad administration något som genomgående efterlyses. Genom att avlasta lärarkåren med administrativa lärarassistenter och andra yrkesgrupper, samt undvika onödiga dokumentationskrav, kan ni ta ett stort steg på vägen till att göra läraryrket mer attraktivt.
- Mer makt över yrket. I länder där eleverna presterar bra har lärarna ett större inflytande över hur de lägger upp undervisningen och bedömningen. Att visa förtroende och lita till professionens bedömningar kommer ge bättre kunskapsresultat. Vi som arbetar inom skolan vet bäst vad såväl eleverna som lärarprofessionen behöver för att utvecklas. Låt oss därför leda den utvecklingen. En stärkt profession bidrar till ett mer attraktivt yrke och gör att fler vill bli och förbli lärare.
Ingen omöjlig ekvation
Lärarbristen är ingen omöjlig ekvation, med rätt politiska beslut kan vi både mota lärarbristen och stärka likvärdigheten. Vi lärare och skolledare är beredda att ta ett stort yrkesansvar för att ge varje elev samma chans. Men ingen lärare kan i längden kompensera bristande förutsättningar. Vi är dock beredda att vara en viktig del av lösningen. För problemet är inte de lärare vi har. Problemet är de lärare vi inte har.
Johanna Jaara Åstrand
förbundsordförande Lärarförbundet