Normkritik måste genomsyra hela Handels

Ingen institution är fredad från strukturer. Inte heller Handelshögskolan i Göteborg. Ska rasistiska kränkningar och sexistisk kultur försvinna krävs att normkritik genomsyrar alla delar av grundutbildningen, skriver bland andra juridikstuderande Miran Kakaee.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den 9 november publicerade GP två artiklar där man uppmärksammade olika former av rasistiska kränkningar som förekommit på Handelshögskolan i Göteborg. Skolans prefekt, Tomas Erhag, berättar för GP att han inte känner till att det skulle röra sig om någon rasistisk eller sexistisk kultur på skolan. Precis som Erhag själv uttryckt det i en av dessa två artiklar så är det positivt när studenterna reagerar på oförrätter och engagerar sig i viktiga samhällsfrågor. Vi ser det därför som en uppmuntran att fortsätta diskutera ämnet och de nämnda händelserna på Handelshögskolan i Göteborg.

Inte fredad från strukturer

Att Erhag inte känner igen att det rör sig om en rasistisk eller sexistisk kultur är anmärkningsvärt – ingen institution är fredad från strukturer. Erhag förklarar själv att skolan just nu genomför en normkritisk granskning vilket i sig är en indikation på att det finns en strukturell problematik på skolan. Den normkritiska granskningen som skolan nu genomför uppstod som en följd av den kritiska granskningen som kårföreningen Feministiska juriststudenter Göteborg utförde år 2015.

ANNONS

Föreningens granskning gick ut på att undersöka representationen bland föreläsare, kurslitteratur och tentafrågor under första året på juristprogrammet. Resultaten var under all kritik och visade bland annat att kvinnor var underrepresenterade i övningsfrågor. GP uppmärksammade andra stereotypa tentafrågor som förekommer på programmet och de rasistiska kränkningarna som vissa föreläsare har utsatt studenter för. Detta innebär att förlegade attityder, värderingar och normer har upprätthållits och reproducerats genom undervisningen. Att institutionen därför tagit steget att granska grundutbildningen utifrån ett normkritiskt perspektiv är en lämplig första åtgärd att vidta.

Varför är det viktigt att åtgärda det här problemet? Är det ens ett problem?

Allvarliga konsekvenser

När vi studenter har avslutat våra juridikstudier är vi färdigutbildade jurister. Förr eller senare kommer vi att hamna i en betydande maktposition där vi har möjlighet att fatta beslut om människors liv. Detta gäller handläggaren på Försäkringskassan, åklagaren som väljer att väcka ett åtal, men kanske framför allt domaren som dömer en människa till fängelse.

Åtskilliga forskningsrapporter, som har sammanställts i en statlig offentlig utredning (SOU 2006:30), visar att ”invandrare” behandlas sämre i rättsväsendet och att stereotypa uppfattningar kring kön och etnicitet påverkar domare i deras domskäl. Dessa fördomar och stereotyper bland jurister uppstår inte i ett vakuum – de är inlärda. Att stereotyper och fördomar reproduceras på juristutbildningen är därför extremt allvarligt eftersom det innebär att vi juriststudenter senare tar med oss det in i arbetslivet. Detta påverkar juristens objektivitet och ger bevisligen upphov till att lika fall behandlas olika. Det handlar därför ytterst om rättssäkerhet och rättsväsendets legitimitet, men framför allt om den grundläggande principen om människors lika värde.

ANNONS

Mot bakgrund av detta vill vi därför ge fem förslag på åtgärder som vi tycker att skolan bör vidta:

  1. Utbilda Juridiska Institutionen: Inför internutbildning i normkritik så att konkreta verktyg skapas för att synliggöra samt förändra begränsande normer och strukturer!

  1. Representation: De konkreta verktygen bör bland annat användas till att åstadkomma bättre representation bland övnings- och tentamensfrågor, kurslitteratur och föreläsare

  1. Dialog: Bättre dialog med studentombud och studentföreningar! I slutändan är det en arbetsmiljöfråga för både studenter och lärare.

  1. Kvalitativa mätverktyg för jämlikhetsarbetet: Jobba aktivt med värdegrundsarbete och mät resultaten! Skolan bör kontinuerligt föra rapporter och granskningar för att jobba långsiktigt och förebyggande.

  1. Normkritik i utbildningsplanen: Inför normkritiska perspektiv som ska genomsyra alla delar av grundutbildningen! Detta genom att de ingår som en del av examinationsmomenten.

Förändring kräver inte tid utan initiativ!

Miran Kakaee

Donjeta Krasniqi

Nina Noshzad Pirooz

Samtliga är juriststudenter vid Handelshögskolan i Göteborg

ANNONS