Nobbad SD-donation ingen fjäder i hatten för Stadsmissionen

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Jag höll i ärlighetens namn på att sätta teet i halsen imorse, när jag läste att Stockholms stadsmission vägrat ta emot en donation på 85 000 kr från Sverigedemokraterna. Hade det varit en donation till Marika Markovits personligen så hade det naturligtvis stått henne helt fritt att avstå med hänvisning till ideologi och politisk uppfattning. Men donationen var inte avsedd för henne utan för Sveriges fattigpensionärer som kanske inte kan kosta på sig lyxen att tacka nej till mat på de grunderna. Å deras vägnar tackade alltså Markovits bestämt nej med följande ord enligt Aftonbladet: "Vi väljer att avstå från gåvor/sponsring från företag och organisationer vars verksamhet eller målsättning strider mot Stockholms Stadsmissions människosyn".

ANNONS

Man får hoppas att de hungriga och fattiga uppskattar hennes ställningstagande och med glädje hoppar över några måltider för att inte riskera att stötta högerpopulistiska krafter.

Då stadsmissionen livnär sig på donationer av saker, kläder osv. från privatpersoner uppstår nu ett moraliskt dilemma: kan man vara säker på att inte lömska och illvilliga SD-anhängare och nynazister donerar kläder, saker, porslin och annat...? Donation som donation, inte sant? Hur ska man i så fall förhålla sig till det? Det enda logiska måste nu vara för landets stadsmissioner runt om i landet att sätta upp överkryssade SD-dekaler på entrédörrarna med texten: "Donationer från politiska meningsmotståndare undanbedes (de hungriga har överseende)!" Och vad kommer att hända med de organisationer som hoppar över politiska ställningstaganden och helt enkelt accepterar ekonomiska donationer för att mätta hungriga människor? Kommer de nu att anklagas för rasism och högerpopulism?

Stadsmissionen hade kunnat låta det hela passera i tysthet, tagit emot donationen och distribuerat måltider - vilket man väl får anta är organisationens uppgift. Det som istället skett är att SD:s kampanjavdelning återigen kan luta sig tillbaka och räkna med ett ännu större stöd i nästa opinionsundersökning. Man kan nog räkna med att ett antal pensionärer kommer att rösta på SD i nästa val och 40-talisterna är rätt många...

ANNONS

För alla som inser att det är ovärdigt att det ens existerar fattigpensionärer i dagens Sverige så är naturligtvis Marika Markovits ställningstagande oerhört provocerande och som att vifta med ett rött skynke. Att SD-politiker gör bort sig i tid och otid med grovt opassande uttalanden och idiotiskt uppträdande har antagligen bara marginellt minskat partiets framgång och de väljare som lämnar ersätts raskt av nya.

SD är enligt de senaste opinionsundersökningarna Sveriges näst största parti. Låt det sjunka in en stund... Näst största parti. En av fem skulle rösta på dem om det var val i dag. Hur har strategin med uteslutande (och därigenom framkallat martyrskap) fungerat vid en utvärdering? Inte särskilt bra om man tittar på opinionssiffrorna.

Det är dags att dra upp strumporna och lukta på kaffet nu! Både Alliansen och regeringen upprepar ihärdigt att ”SD är ett parti med nazistiska rötter” som man vägrar samarbeta med och Anna Kinberg Batra (M) är på väg att bli av med huvudet efter hennes SD-utspel. Befolkningen överlag verkar dock till stor del rycka på axlarna. Bör man anta att 20 procent av befolkningen tillhör extremhögern och inget hellre vill än att snöra på sig Dr Martens kängor och spöa upp människor som har ett annat ursprung eller ställa sig på Öresundsbron med en kulspruta? Så klart inte. Därför fungerar inte retoriken längre. SD har blivit för stora. De flesta som röstar på SD är inte rasister och tar därför inte heller åt sig av retoriken. Man bommar målet helt och SD går istället stadigt framåt.

ANNONS

Jag undrar om det råder en viss förvirring angående begreppet demokrati? Det verkar som att folk tror att demokrati automatiskt är allt som är bra och diktatur är lika med allt som är dåligt. Så är det naturligtvis inte. Demokrati innebär att man måste lämna plats även för det man personligen inte gillar om det finns ett stöd hos folket för det. Helt oavsett vad man tycker om SD:s politik, ideologi, representanter etc. så måste man konstatera att uteslutandet av partiet är ett demokratiskt fiasko. När man utesluter ett riksdagsparti från förhandlingar och därmed förolämpar en femtedel av befolkningen genom att kalla dem för rasister och nynazister så rör man sig farligt nära gränsen till censur, trots att man har de ädlaste avsikter.

Det kanske kan vara dags att byta strategi och upphöra med att spela SD rakt i händerna. Som det sägs: "The road to hell is paved with good intentions".

Jenny Wickman

Frilansskribent

ANNONS