Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

alterneringsår WEBB

Nej till repris på det misslyckade friåret

Förslaget till ett alterneringsår som regeringen presenterade förra veckan är en kopia på friåret från 2002. Utvärderingen av friåret visade att effekterna inte alls blev de önskade. Tvärtom fick det negativa effekter på lönen och sjukskrivningarna minskade inte. Därför är alterneringsåret ett dåligt förslag och ytterligare ett exempel på regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik, skriver Annika Qarlsson (C) och Fredrik Christensson (C).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Förslaget om friår har länge varit en av Miljöpartiets käpphästar. De betonar att alterneringsåret inte är samma sak som det sågade friåret som regeringen Persson införde 2002, i stället ska man dra lärdomar från den finska modellen med alterneringsledighet.

Den finska alterneringsledigheten innebär en ledighet mellan 3-6 månader. Finska staten betalar ut en blygsam summa pengar till den som tar ut ledighet men utan krav eller uppföljning på vad som ska göras under ledigheten. Mot bakgrund av detta är regeringens förslag väldigt likt det sågade friåret.

Oönskade effekter

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) utvärderade 2005 försöket med friår. De konstaterade att friåret inte fick de önskade effekterna, utan tvärtom hade negativa effekter på lönen för den som tog ut friåret och de gick i pension tidigare än de som inte nyttjade friåret. I dag behöver Sverige dessutom fler som arbetar och som arbetar längre. Friåret minskade inte heller sjukskrivningarna eller arbetslösheten. På det hela taget så gick friårsvikariaten till de som redan stod relativt nära arbetsmarknaden. Vad skulle vara annorlunda med ett alterneringsår - utöver namnet?

Centerpartiet tycker i stället att eftersom det är småföretagarna som är landets jobbskapare – sedan 1990 har fyra av fem jobb skapats av småföretagarna – behöver de ännu bättre förutsättningar för att kunna skapa fler jobb i hela landet. Det behöver bli enklare att driva företag, billigare att anställa och det behövs mer rörlighet på arbetsmarknaden. Då vågar fler byta jobb och fler, inte minst unga och nyanlända, får ett jobb att gå till.

60 000 nya jobb

Många har i dag svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Vi vill därför genom ett ingångsavdrag att alla ska slippa arbetsgivaravgift de två första åren på arbetsmarknaden. Den skattesänkningen kan skapa över 60 000 jobb. Genom att snabbt komma i arbete kan man börja göra karriär, lära sig språket och bygga en framtid i Sverige. Därför vill vi se fler ingångsjobb för att förbättra chanserna för de nyanlända som har allra svårast att ta sig in på arbetsmarknaden.

För att inte bli sjuka är det viktigt att vi jobbar i en miljö där vi mår bra. Både fysiskt och psykiskt. Vi behöver tänka förebyggande och hälsofrämjande, inte bara se till att jobbet inte gör oss sjuka. Det tror vi får större effekt på hälsan än att vara borta från arbetsmarknaden ett år. För det var så det var med friåret; en majoritet av de friårslediga ägnade den subventionerade ledigheten åt rekreation, i stället för att studera eller starta företag.

Tänk om

Konjunkturinstitutet konstaterade 2004 att på längre sikt riskerar friåret leda till färre arbetade timmar och därmed lägre BNP. Statskontoret ansåg 2001 att de samhällsekonomiska konsekvenserna riskerar att på lång sikt bli negativa. Om ett alterneringsår ska få de effekter regeringen vill så behöver regeringen tänka om och tänka rätt. Mycket tyder på att förslaget bara är en kopia på friåret och ytterligare ett exempel på regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik.

Fokus på småföretagen

Fokus borde istället ligga på Sveriges jobbskapare, småföretagen, och att skapa bättre förutsättningar för dem att utvecklas och växa ännu mer.

Annika Qarlsson (C)

talesperson för frågor om arbetsmarknad

Fredrik Christensson (C)

talesperson för ungas jobb, högre utbildning och forskning

Mest läst