Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Socialministern har uttryckt att hon ser som sin viktigaste uppgift att vård och omsorg ska funka för alla och att det handlar om trygghet. När, Lena Hallengren, ska detta gälla även personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning? skriver Harald Strand och Ulla Adolfsson.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

När ska trygghet i omsorgen gälla alla?

Det senaste året har vi i medierna vid flera tillfällen bevittnat handlingar som utförs mot personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning i LSS-verksamheter, handlingar som ute i samhället skulle leda till åtal för brott. Vad krävs för att situationen ska förändras? Hur många fler människor ska behöva fara illa? skriver bland andra Harald Strand, Riksförbundet FUB.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Hösten 2018. SVT:s Uppdrag granskning går igenom anmälningar till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) gällande bostäder för personer med autism och utvecklingsstörning. Några av dem:

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Hultsfred: Personal bryter armen på boende.

Heby: Boende trampad på fötterna, nedknuffad i sängen.

Nyköping: Personal släpar boende i armarna.

Orust: Personal sparkar på boende.

Uddevalla: Personal skriker och knuffar boende hårdhänt.

Höganäs: Boende blåslagen på ryggen.

Göteborg, vintern 2019: I ett inslag på SVT ser vi hur Dick Nord i sitt hem kränks och hotas av personal i gruppbostaden.

LSS är en rättighetslagstiftning som tillkom för att säkerställa att samhällets mest utsatta medborgare ska ha ett gott liv. Men under det senaste året har vi i medierna vid flera tillfällen bevittnat att samhället sviker de som är allra mest i behov av stöd. Vi ser handlingar utföras mot personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning i LSS-verksamheter som ute i samhället skulle leda till åtal för brott. Vad krävs för att situationen ska förändras? Hur många fler människor ska behöva fara illa?

Medmänskligt haveri

När en människa utsätts för våld och hot om våld är traumat stort. När våldet och hoten upprepas gång på gång och förövarna är personal som finns i ens egen bostad dag efter dag, blir traumat livslångt. Oavsett hur den rättsliga processen fortsätter vad gäller det som har hänt Dick Nord i hans hem på Hultagårdens LSS-bostad, kan vi konstatera att ett medmänskligt haveri har skett. Något som aldrig hade behövt hända om alla ansvarsbärande hade förstått vidden och innebörden av sitt uppdrag.

Vem bär ansvaret när våld och hot förekommer mot boende i en bostad enligt LSS? Lokalpolitiker, kommunen, ansvariga verksamhetschefer och personal är alla delar av en gemensam ansvarskedja. När något går riktigt snett måste alla i denna kedja sätta igång omedelbart och ställa sig två centrala frågor. Hur kunde detta hända? Hur säkerställer vi att det inte händer igen?

Viktiga frågor

Som ansvarig politiker måste man fråga sig – Har vi budgeterat tillräckligt med resurser för verksamheter för kommunens medborgare med de största behoven? Har vi tillräckligt med insyn i de LSS verksamheter som vi ansvarar för? Har vi verksamhetschefer som ges möjlighet att vara närvarande till den grad som krävs för att kunna driva en bra verksamhet? Har cheferna den kompetens som krävs för att leda en verksamhet för personer med stora och komplexa behov?

När något går riktigt snett måste alla i denna kedja sätta igång omedelbart och ställa sig två centrala frågor. Hur kunde detta hända? Hur säkerställer vi att det inte händer igen?

Som ansvarig verksamhetschef måste man fråga sig: Uppfyller all personal de krav som ställs på dem i form av lämplighet, lyhördhet och förståelse för de personer som de ska stödja i vardagen? Har personalen kunskap om relevant lagstiftning på området och kunskap om vad man får och inte får göra? Lyssnar jag när anhöriga och andra närstående uttrycker oro, eller möter jag dem med misstro? Värdesätter jag närståendes goda kunskap och kännedom om den boende efter många år tillsammans? Hur agerar jag när tecken på ett missförhållande når mig?

Och till sist – personalen som jobbar i bostäder enligt LSS måste fråga sig själva: Har jag bemött de personer som bor här utifrån deras individuella förutsättningar och behov? Har jag getts tillgång till och behärskar de verktyg som finns för att kunna ge stöd till personer med utmanande beteende på bästa sätt? Hur gör jag om jag ser kollegor agera på ett felaktigt sätt?

Ställ kompetenskrav

Ingen människa ska behöva uppleva det som Dick har upplevt i sitt eget hem. Det är helt nödvändigt att:

• Socialstyrelsen omgående ges i uppdrag att utfärda bindande föreskrifter både gällande kompetenskrav i LSS-bostäder och antal boende per enhet.

• Inspektion för Vård och Omsorg (IVO) omedelbart får ökade, öronmärkta resurser för regelbunden tillsyn av LSS-bostäder.

Först då kan rätten till trygghet och respekt blir verklighet för de nästan 28 000 människor som har sitt hem i en LSS-bostad. Socialministern har uttryckt att hon ser som sin viktigaste uppgift att vård och omsorg ska funka för alla och att det handlar om trygghet. När, Lena Hallengren, ska detta gälla även personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning?

Harald Strand

ordförande, Riksförbundet FUB för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

Ulla Adolfsson

ordförande, Autism- och Aspergerförbundet