Fel ute. Okunnighet, arrogans och felbedömning frodades i samband med att kinesiska Geely köpte Volvo Cars, speciellt i svensk media. Vi missade och ignorerade flera viktiga faktorer som storlek, hastighet, paradox och filosofi för att förstå Kina, skriver debattörerna.
Fel ute. Okunnighet, arrogans och felbedömning frodades i samband med att kinesiska Geely köpte Volvo Cars, speciellt i svensk media. Vi missade och ignorerade flera viktiga faktorer som storlek, hastighet, paradox och filosofi för att förstå Kina, skriver debattörerna.

När fler kineser väljer Volvo hamnar jobben i Torslanda

DEBATT: Det många befarade när kinesiska Geely köpte Volvo Cars visade sig inte vara sant. Få förstod vad den kulturella dynamiken kunde leverera och hur stort Kina egentligen är, skriver Dina Chimenson och Tony Fang, forskare i företagsekonomi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Volvo Cars utveckling under kinesiskt ägarskap sedan 2010 verkar bli en succésaga i modern svensk industri. Efter en kort period av vikande försäljning och en del spänningar mellan bolagets svenska chefer och de kinesiska ägarna började Volvo Cars visa en betydande försäljningsökning från 2014. De senaste två åren har vi bevittnat rally efter rally vad gäller Volvo Cars försäljning i Sverige, Europa, USA, Kina och globalt. Hela 503 127 bilar såldes under 2015 – det bästa försäljningsåret sedan företaget grundades 1927.

Att omsättningen har ökat är imponerande. Men mest fascinerande är att se hur innovationsandan har återuppväckts till en ny historiskt hög nivå under kinesiskt ägande. Det kinesiska införandet av begreppet ”Scandinavian Luxury” (beiou shehua) är en av de anmärkningsvärda delarna i organisationens värdekedja av innovationer, vilket återspeglas i nya bilmodeller (inklusive den nya XC90), som lanserats globalt. Med tusentals nya jobb som nu skapas i Göteborg, har optimismen om Volvo Cars framtid nått en oöverträffad nivå.

ANNONS

Detta är en direkt kontrast till den tid då Volvo Cars var under amerikanskt ägarskap genom förvärvet av Ford (1999–2010) som applåderades i början men slutade i ett fiasko, vilket resulterade i försäljningen av Volvo Cars till kinesiska Geely den 28 mars, 2010, klockan 15:25.

Forskar i kulturell dynamik

Vi som skriver denna artikel forskar om kulturell dynamik och innovationsvärdekedjan på Volvo Cars under kinesiskt ägarskap. Som en del av vår forskning har vi granskat 377 medieartiklar under den medieintensiva perioden från 2009 till 2014 och gjort följande upptäckter:

l Det kinesiska förvärvet av Volvo Cars beskrevs överväldigande som ett extremt negativt scenario som förutspådde kommande kollaps av varumärket Volvo, nedläggning av Torslandafabriken, förlust av teknik till Kina och massarbetslöshet för arbetare och underleverantörer på Västkusten och även i Sverige.

l Ett antal kända svenska chefer försökte stoppa affären; vissa gick så långt som att uppmana till bojkott om Volvo Cars skulle säljas till Kina. Det var uppenbart att man var rädd för det kinesiska förvärvet.

l Den kinesiska ägaren Li Shufu hånades ofta i svensk media (till exempel: ”Han ville rädda Volvo – med mopeder”) och samma sak gällde för styrelseordförandens kanslichef Yuan Xiaolin: “Spionen som flög in från Peking”.

ANNONS

l Ett fåtal undantag finns, till exempel: “Det är bra för mänskligheten att Volvo fått kinesisk ägare” (Tony Fang, DI Debatt 18/10 2010) som påpekade att: ”Volvo kan bli ännu mer innovativt genom ett kinesiskt ägande.”

Att majoriteten av svenska medier gav en negativ syn på Volvo Cars då, men inte nu, är intressant. Sverige är förmodligen ett av världens mest öppna samhällen, svenskarna är bland de mest allmänbildade människorna, och den svenska journalistkåren är förmodligen en av de skarpaste. Men hur kunde vi fortfarande felanalysera Kina, vilket är uppenbart i fallet med Volvo Cars?

Oförmåga tänka utanför boxen

Vår forskning visar att felet i vår scenarioanalys huvudsakligen ligger i vår oförmåga att tänka riktigt kreativt utanför ”vår box”. Okunnighet, arrogans och felbedömning frodades när vi helt missat och ignorerat storlek, hastighet, paradox och filosofi, som vi varit dåliga på för att förstå Kina:

Storlek: Sedan några år tillbaka bor lite mer än nio miljoner människor i Sverige, att jämföra med Kinas totala folkmängd på nästan 1 400 miljoner, där närmare nio miljoner människor varje år dör en naturlig död. Många trodde att kineser bara köper billiga saker och att våra fabriker sakta men säkert skulle komma att försvinna i och med Volvoaffären, utan att tänka på Kinas storlek. Om bara en procent av alla kinesiska kunder insisterar (vilket de verkligen gör) på att köpa bilar ursprungligen tillverkade i Sverige, måste Torslandafabriken utökas och arbeta dygnet runt.

ANNONS

Hastighet: Hur snabbt Kina har lärt sig av världen och hur landet har kommit ikapp och även överträffat Sverige när det gäller innovationer på ett ökat antal områden är i stort sett okänt för den svenska allmänheten på grund av vår ofta alltför statiska, alltför fokuserade och alltför partiska medietäckning.

Paradox: Volvo Cars, en kinesisk organisation av svenskt ursprung, är en talande paradox. ”Scandinavian Luxury” är ett spännande paradoxalt begrepp. Forskningsfronten sätter allt större värde på den magiska kraften i den tvärkulturella paradoxen för att bygga upp hållbara och innovativa organisationer. I praktiken betyder detta att Volvo Cars ägs av Kina men kan förbli genuint svenskt. Aldrig tidigare har folkkära svenska stjärnor som Zlatan och Avicii varit så engagerade i Volvo Cars reklamfilmer som i dag.

Filosofi: Kina är världens längsta kontinuerliga civilisation. Det kinesiska tillvägagångssättet är djupt rotat i filosofi. En bättre scenarioanalys och bättre förståelse för Kina i allmänhet och det kinesiska förvärvet av Volvo Cars i synnerhet kan uppnås om en holistisk, dynamisk och dialektisk synvinkel (Yin-Yang tänkande) används för att balansera de statiska och partiska medierapporterna.

Detta är faktiskt sant: Volvo har blivit mer innovativt genom ett kinesiskt ägande. Nu är det dags att idka självkritik och visa respekt för Kina och för Volvo Cars.

ANNONS

Dina Chimenson

doktorand

företagsekonomi

Tony Fang

professor företagsekonomi

SBS, Stockholms universitet

ANNONS