Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund och Kurdo Baksi, författare och journalist.
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund och Kurdo Baksi, författare och journalist.

Modersmål på schemat ökar integrationen

Den akuta flyktingkrisen och tiden därefter har satt nytt fokus på den sedan länge diskuterade frågan om hur vi ska kunna integrera människor som kommit till vårt land. Att i detta sammanhang inte satsa på modersmålsundervisningen i skolan är ett kardinalfel, skriver Åsa Fahlén och Kurdo Baksi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

När det kommer nya elever till svensk skola, är det viktigt att ha samma förväntningar och ställa samma krav på dessa elever som på andra. För alla elever är det viktigt med förväntningar och krav – men också stöd. Det är ingen genväg att ”tycka synd om” någon och sänka krav och förväntningar. Skolan handlar om att förmedla, förädla och arbeta med kunskap och färdigheter. Vi kan inte kräva mindre för ett godkänt betyg bara för att man kommer in sent i skolan, däremot kan och ska skolgången anpassas och man ska kunna få en bra introduktion.

Bryggan mellan språken

ANNONS

De modersmålslärare som finns i den svenska skolan ger en grund för eleverna att bygga på och skapar en förståelse för vidare språkinlärning. Dessa lärare har möjlighet att vara en brygga mellan elevens modersmål och den svenska undervisningen. De undervisar i modersmålet, men även studiehandledning på modersmålet är en hörnsten när det gäller att integrera nyanlända elever i den ordinarie undervisningen.

Tyvärr lyfts sällan modersmålsundervisningen och modersmålslärarna. Det är ett kardinalfel.

Nedan presenteras tre tydliga fördelar med att bejaka nyanlända elevernas modersmål.

1. Studiehandledning på modersmålet underlättar integrationsarbetet. Den som behärskar det svenska språket har lättare att få ett arbete på den svenska arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Modersmålet är en förutsättning för integration, då det är omöjligt för en nyanländ elev att hänga med i den svenska undervisningen utan stöd från en lärare/handledare som kan elevens modersmål.

2. Modersmålet behövs för jämställdheten. Kring en del festivaler runt om i Sverige har det tidvis varit uppståndelse när ensamkommande utpekades för ofredande och våldtäkter på unga kvinnor. Med tanke på att Sverige tagit emot 70 000 ungdomar, (många av dem är pojkar) har vi ett stort jämställdhetsarbete framför oss eftersom många kommer från ett sammanhang där synen på jämställdhet är en annan. Hur ska detta jämställhetsarbete kunna ske? Ska man ordna kurser om jämställdhet runt om i vårt avlånga land? Hur många kan vi nå genom en jämställdhetskurs? Inte många.

ANNONS

Berätta om jämställdheten

För att nå alla dessa nyanlända ungdomar borde man använda sig av en resurs som talar svenska och som behärskar minst två kulturer och språk: Modersmålslärarna och studiehandledarna. De kan koderna i flera kulturer. De vet hur man når sina landsmän. De vet vad som gäller i Sverige. De vet exakt vilka patriarkala kulturer en del av de anlända har bakom sig eller med sig. De kan berätta om jämställdheten i Sverige. De kan tala om att kvinnor bestämmer över sina kroppar och klär sig precis som de vill.

Femton år efter Fadime Sahindals tal i Sveriges Riksdag kan det konstateras att Sverige brustit i kampen mot hedersförtryck. Det allvarligaste misstaget är att nästan alla insatser i kampen mot hedersförtryck riktas till dem som redan drabbats. Men man måste agera tidigare, så fort som nyanlända elever börjat gå i skolan och även ha långsiktiga satsningar i invandrartäta områden. Vi måste nå ”hedersförtryckskandidaterna” samtidigt som vi måste arbeta konkret för att stödja offren för hedersförtryck.

3. Ekonomisk investering. Språk- och kulturkunskaper är oumbärliga i vår globaliserade värld. Svenskar som kan flera språk främjar vår export och gränsöverskridande kontakter. Arabiska, som nu är ett av de största språk i världen, är ett stort affärsspråk som vi har nytta av.

ANNONS

Det är ett stort problem att modersmålet har så låg status i den svenska skolan. Endast ungefär 50 procent av de elever som har rätt till modersmålsundervisning får det i dag. Där måste skolorna bli bättre.

Det finns forskning i EU som visar att vi missar exportmöjligheter därför att vi inte har tillräcklig språklig och kulturell kompetens. Vi missar alltså affärer och förlorar inkomster på grund av att man inom företag i Europa kan för få språk.

Skolan kan bidra till integration

Genom att satsa på ordentliga kunskaper kan skolan bidra till integrationen och verka för ett demokratiskt samhälle på bästa sätt. Skolan är inte bara en del av samhället utan kan också betraktas som en stabil grund som samhället måste vila på. Därför spelar skolan och utbildning så stor roll för integrationen.

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Kurdo Baksi

författare och journalist

Båda medverkar i antologin ”Skolan och integrationen: Utbildning som nyckel till det svenska samhället”

ANNONS