Migrationsverket: Därför utvisar vi till Afghanistan

Det råder inga tvivel om att säkerhetsläget i Afghanistan är allvarligt. Samtidigt har vi gjort bedömningen att nivåerna i konflikten varierar inom och mellan olika provinser i landet. Konflikten har alltså inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet, den nivå som krävs för att alla som kommer därifrån har rätt att stanna i Sverige, skriver Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Replik

Ensamkommande unga, 15/8 & 17/8

Ja, säkerhetsläget är allvarligt i Afghanistan. Om det råder inga tveksamheter i debatten, inte heller från Migrationsverkets sida.

Men våra analyser visar också att det skiljer sig mycket beroende på vilken del av landet som det handlar om och det innebär att det alltid är en individuell prövning som måste ske. Det innebär också att alla inte kan beviljas uppehållstillstånd. Så ser de lagar och förordningar som styr vår verksamhet ut.

Genom det uppfyller vi också skribenternas önskemål, att Migrationsverket tar konsekvenserna av våra egna analyser. Bara på det sättet fullföljer vi det uppdrag som regering och riksdag har gett oss.

ANNONS

Vi börjar med säkerhetsläget i Afghanistan. Givetvis är det Migrationsverket som har ansvaret för att göra bedömningar och dra slutsatser av säkerhetsläget. Och det gör vi.

Migrationsverket bedömer att säkerhetssituationen i hela Afghanistan är allvarlig och att läget i landet har försämrats det senaste året.

Samtidigt har vi gjort bedömningen att nivåerna i konflikten varierar inom och mellan olika provinser i landet. Konflikten har alltså inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet, den nivå som krävs för att alla som kommer därifrån har rätt att stanna i Sverige.

Men det är inte konstigt att den här frågan berör, ni möter studiemotiverade ungdomar som fått ett avslagsbeslut. Ni har lärt känna människor som kan vittna om skillnaden mellan Sverige och Afghanistan. Men de skillnaderna är ingenting som asylrätten tar hänsyn till, detsamma gäller en persons studiemotivation.

Det vi har att ta hänsyn till i prövningen är individens behov av skydd och den hänsynen tar vi, vilket också visar sig i bifallsfrekvenser för ensamkommande barn. 83 procent av alla afghanska barn utan vårdnadshavare, det som ofta kallas ensamkommande barn, har i år fått skydd genom uppehållstillstånd i Sverige.

Den som anser sig ha fått en felaktig bedömning kan överklaga till svensk domstol som gör en självständig bedömning. Den ordningen är viktig att påminna om när det ropas efter nya beslut och nya bedömningar. Våra bedömningar kan och ska prövas av domstol.

ANNONS

I en demokrati fördelas all offentlig makt mellan lagstiftare och rättstillämpare. Det innebär att politiker ansvarar för lagstiftningen, myndigheter för tillämpningen av lagen och att domstolar säkerställer att myndigheternas bedömningar är korrekta.

Och när vi nu hör röster höjas om amnesti är det viktigt att återigen påminna om det system vi har i Sverige. Om man anser att det är påkallat med en åtgärd som går utöver myndigheters och domstolars bedömning så ligger det utanför Migrationsverkets mandat och kräver lagstiftning. Det kan då till exempel röra sig om en allmän amnesti för en viss grupp eller det faktum att vi inte längre ska tillämpa internflyktsalternativet (att hänvisa en utvisad person till områden i hemlandet där det går att leva).

När det kommer nya uppgifter kring säkerhetsläget så uppdaterar vi de relevanta delarna i exempelvis ett rättsligt ställningstagande. De uppdateringarna handlar oftast om specifika delar av situationen i ett land och är oftast inte ett generellt omdöme om ett helt lands totala säkerhetsläge.

Att ta konsekvenserna av de bedömningarna är vårt uppdrag och vårt ansvar. Och det fullföljer Migrationsverket.

Fredrik Beijer

rättschef på Migrationsverket

ANNONS