Senaste året har det kommunala vindkraftvetot flitigt diskuterats. Men kanske blir det aldrig aktuellt att tvinga sig på ovilliga kommuner – tack vare miljövänliga tekniker i stället för vindkraft. Utan naturförödelse, fågeldöd och hälsorisker för närboende.
Den icke kustnära havsbaserade vindkraften tilldrar sig allt större intresse. Den är dyrare än landbaserad, men utvecklas snabbt bland annat i Nordsjön. Nyligen har norska Statoil beslutat att bygga en flytande vindkraftpark utanför Skottlands kust. Vattenfall bygger redan havsvindkraftverk i Nordsjön. På Chalmers i Göteborg finns en kvalificerad forskningsmiljö för utveckling av havsvindkraft. Internationellt sker en kraftig expansion.
Snabbt tekniskt genombrott
En annan uppmuntrande berättelse utgör solenergitekniken, med dess dramatiska produktivitetsutveckling. Genom snabba och genomgripande tekniska landvinningar har nu kostnaden för solenergi fallit i en takt som få kunnat förutse för bara något år sedan. Under 2017 kom nyheten att solel i de nya indiska anläggningarna produceras till lägre kostnad än kolgenererad el. Solel är ännu på våra breddgrader dyrare än vindel, men kostnadskurvorna beräknas snart korsa varandra. Det är ett paradigmskifte – och ändå återstår stora utvecklingspotentialer med nya grundämnen i solpanelerna.
En tredje utvecklingsbar kraftkälla är biokraftvärmen. Kraftvärmeverken i fjärrvärmenäten producerar el när elen behövs som bäst – när det är kallt och det finns uppvärmningsbehov. En EU-rapport från 2014 uppskattar den svenska potentialen till 40 TWh – en fördubbling jämfört med i dag.
Vi ska inte blunda för att både solkraft och havsvindkraft också har betydande nackdelar. Båda är intermittenta, det vill säga ”bara-ibland”, och kan aldrig få en dominerande roll. Båda bidrar till att sänka lönsamheten för stabila kraftkällor.
Men de är långt mindre naturförödande i jämförelse med landbaserad vindkraft. Där ligger tyngdpunkten i vårt resonemang. Vår utgångspunkt är elförsörjning med iakttagande av naturskydds- och hälsoskyddsintresset.
Kan välja en annan väg
Vi har nu ett av allt att döma långsiktigt elöverskott. Vi startar nära noll vad gäller solkraft och havsvindkraft, som ännu utgör en mycket liten del av vår elproduktion. Vår befintliga vatten-, vind- och kärnkraft är redan i dag koldioxidsnål. Vi kan nu välja att satsa på utbyggnad av solkraft, havsvindkraft och biokraftvärme – utan att ytterligare föröda våra landskap och kuster. Vi bevarar handlingsfriheten beträffande kärnkraftens framtid.
Via så kallade elcertifikat subventionerar vi i dag de förlustgivande och koldioxidfria produktionssätten – däribland landvindkraft. Genom fri konkurrens ska dessa tävla mot varandra på lika villkor. Samhällsnyttan minus samhällskostnaden ska ge en samhällsvinst för varje producerad MWh. Men samhällskostnaden varierar kraftigt. Nettot kan bli negativt, då landvindkraft ofta medför långvariga hälsoproblem för närboende, samt mycket stora förluster av naturvärden.
Om vi nu genom modernare elproduktion kan vinna samma samhällsnytta utan att drabbas av landvindkraftens uppenbara olägenheter och kostnader – varför ska denna då uppmuntras med elcertifikat? Och varför ska den då över huvud taget tillåtas?
Inga vindkrafttorn på våra berg
Vi påstår att dessa oönskade samhällskostnader nu går att välja bort med bibehållen försörjningstrygghet. Valet är politiskt – inte tekniskt. Teknikutvecklingen medger att vi kan göra kloka politiska val. Men de traditionella vindkraftbolagen och deras organisationer blockerar. De representerar inte framtiden, men har starka politiska bundsförvanter. Nu öppnas möjligheterna för en miljö- och industrivänlig riksdagsmajoritet att tillgodose eltillförseln med miljövänliga teknikslag. Dit hör inte vindkrafttorn på våra berg.
Styr om – välj rätt framtid! Vi ser med tillförsikt fram mot att energiöverkommelsen bryts och omprövas i samband med valet. Ta intryck av Uppsala kommun, som nyligen beslutat överge sina vindkraftplaner till förmån för solenergi!
Jan Hedman
ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL
Henrik Wachtmeister
vice ordförande, Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL