Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Soffan Sjukvård WEBB

M-styrets oförmåga orsakar SU:s problem

Att år efter år ge sjukhusen för lite pengar, men samtidigt kräva att de gör mer, är inte hållbart. Det är det vi nu ser resultatet av, inte minst på SU där 300 tjänster ska bort för att klara ekonomin, skriver bland andra Ann-Sofie Hermansson (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Sjukvården, 31/3 & 11/4

”Vi ser inget ljus, lösning eller hopp i nuläget.” Så står det i det upprop som undertecknats av så gott som samtliga anställda på akuten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). I tisdags nådde uppropet samtliga ledamöter i regionstyrelsen.

Samma dag skriver Västra Götalandsregionens högste politiske ansvarige, Johnny Magnusson (M), tillsammans partikollegan Gunilla Levén, att ”det nu börjar gå åt rätt håll” för sjukvården. De påpekar att antalet anställda ökat i sjukvården (färre än hälften är dock i vårdande jobb), men ”glömmer” att ta med veckans besked från SU, att 300 tjänster ska bort för att klara ekonomin.

Det går bra nu-mantrat upprepades även från talarstolen av såväl Magnusson och Levén och övriga från den moderatledda majoriteten vid tisdagens regionfullmäktigemöte. Det skedde trots kännedom om läget på SU, trots accelererande underskott på samtliga av regionens sjukhus och trots att köerna till behandling och operation ökat med många tusen under M-styrets dryga tre år vid makten.

Brister i ledning

Den s-ledda regeringens har förstärkt regionens ekonomi genom både generella och specialdestinerade statsbidrag i mångmiljardklassen. Vi instämmer i Magnusson och Levéns påpekande, att det inte enbart handlar om mer pengar – det handlar främst om hur sjukvården styrs, leds och långsiktigt planeras. Och det är just där det brister hos den moderatledda majoriteten. Det är dess oförmåga att styra och leda verksamheten som medför att underskotten i sjukvården växer.

Att år efter år ge sjukhusen för lite pengar, men samtidigt kräva att de gör mer, är inte hållbart. Oförmågan avspeglar sig tydligt i att man i stället för att satsa på den egna verksamheten och de vårdanställda förra året hyrde in personal från den privata sektorn för drygt 800 miljoner kronor. Oförmågan att styra och leda syns också i att kostnaderna för köp av privat vård ligger på rekordnivåer, i stängda vårdplatser, ökande överbeläggningar och allt fler vårdskador. Och vi ser den, inte minst, i de alltmer desperata larmrapporterna från vårdpersonalen och deras fack kring en ohållbar arbetssituation.

M-styrets ansvar

M-styret avsvär sig dock allt ansvar; allt är kommunernas fel, som inte tar hem patienter. Ja, tidvis har det varit problem. Göteborgs stad gör dock vad den kan för att få fram tillräckligt antal platser till mycket svårt sjuka människor. Men om SU haft öppet alla sina fastställda vårdplatser hade de med råge räckt till ändå. Och det är inte Göteborgs stad som orsakar att väntetiderna på SU:s akut är längst i landet, att köerna till operationer och behandling växer, eller att sjukvården i regionen ständigt underbudgeteras. Detta är den moderatledda majoritetens ansvar.

Vi socialdemokrater tycker att det går allt annat än bra för sjukvården i regionen. Vi har i flera år föreslagit åtgärder för att undvika den situation som nu uppstått, men inte fått gehör. Inte minst i höstas, när vi såg vartåt det barkade med underskotten på sjukhusen; vi ville avskriva sjukhusens underskott – i SU:s fall 326 miljoner kronor – för att kunna starta 2018 från noll. Men M-styret sa nej. Deras krav är att underskotten ska hämtas hem av sjukhusen, underskott som dessutom fortsätter att öka. Det är det vi nu ser konsekvenser av på SU.

Ann-Sofie Hermansson (S)

kommunalråd Göteborg

Anna Johansson (S)

riksdagsledamot

Håkan Linnarsson (S)

regionråd i opposition

 

Läs mer om Debatt: Sjukvården
Mest läst