Att återigen låta medborgare från Ryssland och Belarus delta i de olympiska spelen är ett svek mot den ukrainska befolkningen. Varje dag kämpar de för sin nations rätt till frihet och självbestämmande. IOK stoppar med sitt beslut huvudet i sanden likt en struts. Beslutet att låta dessa skurkstaters idrottsmän tävla sänder en signal att man legitimerar det ryska anfallskriget. Världssamfundets hyllningar och stöd dämpas allt eftersom kriget fortsätter – men ukrainarna fortsätter sätta livet till för deras och vår frihet. Diktatoriska fasoner får inte accepteras, friheten behöver alla sina vänner, däribland idrotten.
Idrott ska inte präglas av politiska spel, men det ska inte heller vara ett forum för smutsiga diktaturer att rentvå sina rykten. Det är väl känt att diktaturer använder idrott för att gynna sina egna intressen och det har visat sig effektivt. Men det anstår inte oss att hjälpa dessa länder tvätta sin smutsiga byk.
Hutlösa summor
Senast Ryssland anordnade OS var en uttalad målsättning att genom antal vunna medaljer höja sin status inom idrottsvärlden. Det får inte upprepas. Det enda guld Ryssland bör få är i grenen sportswashing.
Diktaturer hade inte spenderat hutlösa summor på att arrangera idrottsevenemang och bana vägen för idrottsutövare i världsklass om det inte hade en positiv verkan. Invasionen av Krim-halvön påbörjade samma dag som OS i Sotji avslutades. Fyra år senare, under fotbolls-VM, var invasionen som bortglömd när Ryssland visade upp sig i sin bästa dager. Kort efter OS i Kina 2022 inleddes anfallskriget mot Ukraina. Diktaturers politiska missbrukande av idrotten är ett växande problem, kvar står vi som nyttiga idioter medan idrottens grundpelare, att föra människor samman, sakta smälter bort.
Flera idrotter har redan förstått detta. Fotbolls-VM 2022, världsmästerskapen för damer i Handboll 2023 och brittiska Formel 1 deltävlingen i Silverstone är några exempel där dessa nationers utövare bojkottades. När invasionen fortfarande var färsk i minnet hos IOK uppmanade kommittén alla medlemsförbund att bojkotta ryska tävlingar och inte tillåta ryska eller belarusiska utövare. Kommitténs helomvändning vittnar om såväl dess dåliga minne och lika dåliga omdöme.
Diktaturers politiska missbrukande av idrotten är ett växande problem, kvar står vi som nyttiga idioter medan idrottens grundpelare, att föra människor samman, sakta smälter bort
Den svenska olympiska kommittén röstade nej till att ompröva ställningstagandet som förbjöd ryska utövare i olympiska spel. Det är bra, men inte tillräckligt. Den svenska olympiska kommittén behöver markera tydligare. Olympiska spel som har ryska eller belarusiska deltagande, samtidigt som anfallskriget pågår, är inte tänkbart eller acceptabelt. Non, merci.
Edwin Friedlaender, första vice distriktsordförande Muf Göteborg
Ivana Westberg, andre vice distriktsordförande Muf Göteborg