Låt barnen leda oss rätt i klimatfrågan

Människans hjärna är riggad för att reagera mot omedelbara hot på savannen, inte faror som klimatförändringarna som upplevs som långt borta i tid och rum. Låt därför barnens perspektiv leda oss rätt i hur vi svarar upp till klimatkrisen, skriver Frida Berry Eklund, Föräldravrålet med flera.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Nyligen publicerades FN:s klimatpanel IPCC:s rapport om vikten av att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med 2 grader. En halv grad innebär enorma effekter på vår livsmiljö och våra barn. Det är lätt att tappa hoppet. Men det kan vi givetvis inte göra, för våra barns skull.

Barn är extra utsatta för klimatförändringarna. Exempelvis drabbar 80 procent av de klimatrelaterade hälsoeffekterna barn under fem år. De allra yngstas liv och hälsa riskeras med fler och intensivare väderkatastrofer, översvämningar och torka. Barn i fattiga delar av världen drabbas i allt högre grad av efterföljande undernäring och potentiellt dödliga sjukdomar som diarré och malaria.

ANNONS

Luftföroreningar bedöms bli den vanligaste miljörelaterade orsaken till ökad barnadödlighet i världen år 2050 om inte kraftiga åtgärder vidtas. Barn är särskilt utsatta då de andas dubbelt så fort som vuxna och deras små kroppar har svårare att hantera mängden föroreningar de utsätts för.

Allergier, astma och andra luftvägssjukdomar ökar, exempelvis när pollensäsongen blir längre. Marknära ozon, rök från skogsbränder, värmeböljor och högre pollennivåer bidrar till att trigga barnastma.

Högre temperaturer och värmeböljor leder till lägre födelsevikt hos nyfödda bebisar, en viktig hälsomarkör. Barn är särskilt känsliga för extrem hetta då de har svårare att reglera sin kroppstemperatur och löper högre risk att drabbas av värmeslag.

Vi vill också lyfta fram de psykologiska effekterna där barn är två till tre gånger så mottagliga som vuxna för posttraumatisk stress i samband med väderrelaterade katastrofer. I Sverige oroar sig 80 procent av unga för klimatförändringarna.

Det är inte barnen som skapat klimatkrisen, det är vi som nu är vuxna. Därför är det vårt moraliska ansvar att nu agera kraftfullt.

Människans hjärna är riggad för att reagera mot omedelbara hot på savannen, inte faror som klimatförändringarna som upplevs som långt borta i tid och rum. Låt därför barnens perspektiv leda oss rätt i hur vi svarar upp till klimatkrisen.

ANNONS

Här är tre konkreta saker varje politiker kan göra för att ge våra barn en klimatsäkrare framtid:

1. Sätt klimatmålen främst. Väg alla beslut mot vilken effekten blir på chansen att uppnå klimatmålen.

2. Verka för att skärpa klimatmålen i ljuset av den nya IPCC-rapporten.

3. Samarbeta partiöverskridande. Ta fram en superklimatplan med de bästa förslagen för att snabbt vända utsläppskurvan.

Vi ser fram emot en mandatperiod där fler politiker värnar våra barns framtid.

Frida Berry Eklund

talesperson, Föräldravrålet

Sofia Hammarstrand

ordförande, Sjukhusläkarnas Klimat och Hälsa-grupp

Sven Blomqvist

ordförande, Läkare för Miljön

ANNONS