Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Det finns fortfarande tid att rädda både miljön, undvika kaos samt en miljardrullning på en felplanerad tunnel, skriver Tom Heyman.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Lär av Tysklands misstag – än finns det tid att backa

    Utan sakprövning har Miljööverdomstolen bifallit bygget av Västlänken. Sverige borde kanske lära av de misstag som gjorts i Tyskland med en liknande tunnel under Stuttgart, skriver Tom Heyman.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Projektet ”Stuttgart 21” har stora likheter med Västlänken, även om Stuttgart 21 är mycket större. Båda har en historia från 80-talet och beslut om byggstart togs för båda 2009. Finansieringen är också där fördelad mellan stat, region och stad. Båda städerna har likartade grundförhållanden, även om Stuttgart saknar leran. Båda tunnlarna är utpräglade prestigeprojekt som drivits fram med ständigt ökande kostnader och utan hänsyn till befolkningens protester.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Samma motiv har använts: Genomgående tåg i stället för säckstation, snabba tåg, EU-projekt, stadsutveckling, förbättring för näringslivet. På motståndarsidan har också samma argument förekommit: Orealistiska kalkyler, gigantiska miljöproblem under byggtiden, skövling av historiska miljöer och stora risker för kringliggande bebyggelse. Marknadsföringen har gjorts med vackra reklamfilmer och bilder med lyckliga människor i en fin stationsmiljö.

    I Göteborg borde man lära av detta! Miljardrullningen här har ännu inte börjat.

    Men båda projekten har mötts av ett omfattande folkligt motstånd med folkomröstningar i både Göteborg och i Baden-Württemberg liksom stora demonstrationer i båda städerna. I Stuttgart ingrep polisen med vattenkanoner och batonger på ett sätt som vi inte är vana vid i Sverige. Den politiska okänsligheten fick stora konsekvenser i de senaste lokala valet.

    Skenande kostnader

    Den första kostnadskalkylen i Göteborg var på drygt tremiljarder kronor (1986). Uppräkning skedde flera gånger och när beslutet togs, 2010 var summan 20 miljarder. Med index är kostnaden nu 34 miljarder – innan byggstart!

    Kostnaden i Stuttgart uppskattades till 2,46 miljarder euro när idén presenterades 1994. Vid byggstart 2010 hade beloppet ökat till 4,1. 2016 hade kostnaden växt till 6,3 (2016) miljarder euro och byggtiden förlängts med fyra år, men nya fördyringar har tillkommit och slutkostnaden kan komma att bli än mycket högre.

    I april kallades den nya ordföranden för den tyska järnvägen, Richard Lutz, till trafikutskottet i Berlin för att förklara fördyringen. Nya beräkningar visade då ett slutpris på 8,2 miljarder euro. Att avbryta bygget skulle bli än dyrare men Lutz framhöll också att bygget aldrig skulle ha startats med den kunskap projektledningen har i dag.

    I Göteborg borde man lära av detta! Miljardrullningen här har ännu inte börjat, vi räknar bara i miljoner. Miljöförstöringen har heller inte börjat och påverkan av staden är ganska begränsad. Det finns fortfarande chans att rädda miljön, undvika kaos och dessutom spara åtskilliga miljarder genom att inte bygga en felplanerad tunnel.

    Tom Heyman