Erik Hammar, masterstudent i statsvetenskap, London School of Economics
Erik Hammar, masterstudent i statsvetenskap, London School of Economics

Lär av London i arbetet mot de kriminella gängen

London visar att stop-and-search-metoder kan vara effektiva verktyg om de implementeras klokt. Både politikerna och polisen bör ta initiativ till liknande insatser i Sveriges våldsdrabbade förorter, skriver statsvetare Erik Hammar.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Inför höstens val är lag och ordning en av väljarnas viktigaste frågor. Ett av de stora problemen gäller skjutningarna i de så kallade utsatta områdena. SVT rapporterade i början av året att 42 personer sköts ihjäl och 140 skadades i totalt 320 skjutningar under 2017. Problemet gäller främst unga män med invandrarbakgrund som är del av löst sammanhållna gäng. Ett tungt ansvar vilar på nästa regering att omedelbart stävja våldet. Tal om fler poliser måste kompletteras med diskussioner om specifika, beprövade polisiära strategier och tekniker. I detta sammanhang erbjuder Londonpolisens arbete goda exempel.

Mycket att lära

London har en historia av ungdomsvåld, något som den senaste tidens knivattacker påmint om (DN 13/4). Men trots den senaste tidens förvärrade läge, finns mycket att lära från den strategi mot knivvåld som Londonpolisen antog förra året (The London knife strategy, juni 2017). Förutom satsningar på bland annat snabbare domar och partnerskap med lokala näringsidkare så använder polisen effektiva ”stop and search”-tekniker. På basis av polisens underrättelseinformation riktar man in sig på att stoppa och visitera högriskindivider i problemområden. Enligt Londonpolisens statistik är 31 procent av dessa operationer framgångsrika, det vill säga resulterar i vidare åtgärder mot personen. Olagliga föremål påträffas i 27 procent av fallen.

ANNONS

Kontrolleras noga

Dessa ”hårda” metoder är delvis kontroversiella. Missbruk, eller ens rykten därom, riskerar att stigmatisera segregerade grupper ytterligare. Därför krävs inkluderande kontrollmekanismer. Så sker i London. Dels har samtliga poliser försetts med kroppskameror, dels publiceras detaljerad data om insatserna. Dessutom sker bred samverkan med civilsamhället. Lokala företrädare utses vars uppgift är att kontinuerligt utvärdera polisens arbete. Även andra initiativ tas. Exempelvis har lokala ungdomar i stadsdelen Hackney deltagit i framtagandet av instruktioner och utbildningsmaterial för poliser. Stop-and-search-programmet stöddes 2017 av 74 procent av Londonborna, inklusive 58 procent av stadens ungdomar (med bara 28 procent emot).

London visar att stop-and-search-metoder kan vara effektiva verktyg om de implementeras klokt. Både politikerna och polisen bör ta initiativ till liknande insatser för att säkra tryggheten för alla Sveriges invånare.

Erik Hammar

masterstudent i statsvetenskap, London School of Economics

ANNONS