Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

sdlspe4d53f-nh

Läkemedelsbristen en dold katastrof

Läkemedelsbristen i våra apotek är ett allvarligt problem. När marknaden inte lyckas att förse apoteken med vanliga och för många nödvändiga mediciner måste samhället gripa in, skriver Peter Jagers.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Pilokarpin är en klassisk ögondroppe. Den sänker trycket i ögat och hjälper därmed till att bevara synen hos de många som är drabbade av folksjukdomen grön starr, glaukom. Pilokarpin är ingen dyr eller patentomgärdad modern medicin utan ett välkänt växtpreparat, använt i mer än ett sekel.

Men i Sverige är Pilokarpin nu ”restnoterat” sedan i våras och fram till slutet av september. På redig svenska betyder det att medicinen inte finns att få tag på. Många är beroende av ögondroppen. Deras syn är hotad.

Svenskt fenomen

Och bristen är svår att förstå. Hela vår läkemedelsförsörjning är byggd på privat produktion. Kvaliteten kontrolleras, men inte omfattningen. Den ska marknaden klara.

Läkemedelsverket har en kontrolluppgift men inget uttalat försörjningsansvar, det vill säga att se till att det ska finnas läkemedel.

Dessutom förefaller bristen vara ett svenskt fenomen. Det räcker att resa till Finland för att kunna köpa Pilokarpin, om du nu har ett finskt recept. Farlig brist på läkemedel är inte heller något nytt fenomen. För två år sedan krisade försörjningen med en annan glaukommedicin och likaså var det kritiskt med tillgången på fungerande Levaxin, som är livsnödvändigt för människor utan sköldkörtel och viktigt för dem med en nedsatt körtelfunktion.

Läkemedelsverkets ansvgar

2013 utredde också Läkemedelsverket, på regeringens uppdrag, hur ofta brist på läkemedel förekom och hur allvarligt detta var. Tyvärr lyckades man inte komma till någon tydlig slutsats. Man tyckte att tydliga data saknades och ansåg sig inte kunna ”påvisa att problemet…i Sverige är akut”. Man föreslog således inga åtgärder.

I dag är det lätt att tycka att denna hållning var ansvarslös. Men historiskt och enligt gällande förordningar har Läkemedelsverket en kontrolluppgift men inget uttalat försörjningsansvar, det vill säga att se till att det ska finnas läkemedel. Det är hög tid att införa ett sådant ansvar. När den privata produktionen av kritiska läkemedel inte fungerar, måste samhället gripa in. I den broschyr vi alla har fått hem, ”Om krisen eller kriget kommer”, ställs frågan vad du skulle göra om din vardag vändes upp och ner och det blev svårt att få tag i läkemedel. Broschyrens författare vet det inte, men det behövs inget krig för att läkemedelsförsörjningen skall brista.

Det är hög tid för regeringen att ge Läkemedelsverket i uppdrag att garantera att de sjuka kan få sina läkemedel, och för Läkemedelsverket att själv ta de initiativ och ställa de förslag som borde ha formulerats redan 2013.

Peter Jagers

professor i matematisk statistik, Chalmers

Läs mer om Debatt: Sjukvården
Mest läst