Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Kvibergsskolan webb
Vi håller med Tomas Dalström i sak när han skriver, ”Ständig uppkoppling och öppen lärmiljö stressar alla”, men att ta Kvibergsskolan som avskräckande exempel är både felaktigt och dåligt underbyggt, skriver bland andra rektorerna Sofie Laine och Mikael Parknäs.

Kvibergsskolan främjar barns lärande – inte tvärtom

I sitt resonemang om lärmiljöer och digitalisering använder Tomas Dalström Kvibergsskolan som ett negativt exempel. Dessvärre är han felinformerad om både skolans lärmiljö och digitaliseringsstrategi vilket leder till felaktiga slutsatser, skriver bland andra rektorerna Sofie Laine och Mikael Parknäs.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Kvibergsskolan 14/4

Tomas Dalström börjar sin artikel med ”Vem avgör om Kvibergsskolan med öppna miljöer och surfplattor är framtidens skola? Därefter hänger han upp hela sitt resonemang på att använda Kvibergsskolan som exempel. Det är bara det att han utgår ifrån en felaktig beskrivning av Kvibergsskolornas lärmiljö och digitaliseringsstrategi.

Har Kvibergsskolorna en ”öppen lärmiljö”?

Lärmiljöer är de rum som skolor använder för undervisning och lärande. Kvibergsskolorna har fler sådana rum än de flesta skolor. Vi har valt att kalla våra lärmiljöer för annat än klassrum. Vi kallar de olika rummen för basrum, projektrum, ateljé, teater, flexrum med mera. Inga moderna skolor utformas med ”öppen lärmiljö” i dag. Och det är en spridd missuppfattning om Kvibergsskolan.

När vi har utformat Kvibergsskolornas lärmiljöer har vi samarbetat med arkitekter och forskare inom området.

När vi har utformat Kvibergsskolornas lärmiljöer har vi samarbetat med arkitekter och forskare inom området. Vårt samarbete med Peter C Lippman har stärkt oss i utformandet av en varierad lärmiljö, som han menar är avgörande för att främja barnens lärande. Vi har också använt oss av specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. Den bygger på att när social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö samspelar skapas förutsättningar för lärande.

Kvibergsskolornas lärmiljöer ska tillgodose tre aspekter som Ante Runnquist, med lång erfarenhet inom skolutveckling på bland annat på Rektorsakademin, har uttryckt på följande vis:

  • Variation för individens skull: Barn lär på olika sätt och den fysiska miljön måste svara upp mot detta genom att erbjuda en bred variation av miljöer inom en tydlig struktur.
  • Variation för pedagogikens skull: pedagogisk hållbarhet, undervisningen kommer att organiseras på olika sätt under olika tider för att möta skilda behov.
  • Koncentration och fokus: Alla ytor ska erbjuda platser för enskild koncentration, reflektion och samarbete i mindre grupper ”vi vill ha många små miljöer i alla miljöer”.

Är eleverna ständigt uppkopplade?

Eleverna på Kvibergsskolan kommer givetvis inte vara ständigt uppkopplade. Skolan är, rent tekniskt, anpassad till den Nationella strategin för skolans digitalisering. Det innebär att vi har en bra trådlös uppkoppling med bra kapacitet och att personal och elever har digitala redskap.

Det finns stora fördelar med digitala verktyg för ett varierat lärande och för elever i behov av stöd har digitala verktyg funnits med länge för att förstärka och stötta lärandet.

På de flesta skolor i Sverige i dag har eleverna ett personligt digitalt redskap, laptop eller lärplatta. På Kvibersskolan använder vi lärplattan för att förstärka lärandet och motivationen och för effektiv kommunikation. Det finns stora fördelar med digitala verktyg för ett varierat lärande och för elever i behov av stöd har digitala verktyg funnits med länge för att förstärka och stötta lärandet.

Pedagogerna avgör hur och när de digitala verktygen och de digitala läromedlen ska användas. Lärarna kommer få en omfattande kompetensutveckling samt är anställda med krav på intresse av att utveckla och arbeta med digital kompetens och vad det innebär. Vi har en strategi och ett upplägg där vi kommer att lära eleverna att använda de digitala verktygen för lärande och också lära dem att hantera riskerna med digitala verktyg, spel och sociala medier. Det handlar om källkritik, filterbubblor, ”fake news”, kränkningar, grooming och andra faror med internet.

Holistisk syn på liv och lärande

Avslutningsvis vill vi framhålla att vi har en holistisk syn på elevernas liv och lärande. Det innebär att vi vill bidra till ett hälsosamt liv och ett livslångt lärande. Därför har vi samarbetat med hjärnforskare Rolf Ekman och pedagoger som utformat ett koncept som kallas ”10 goda vanor” som vi använder. Där ingår att ta hänsyn till hjärnan för lärandet genom till exempel mat, vila, repetition, omväxling, fysisk träning, med mera.

För oss och våra elever finns det ingen motsättning mellan att dra fördelarna av digitaliseringen och att samtidigt få ett hälsosamt liv och lärande.

Vi håller med Tomas Dalström i sak när han skriver, ”Ständig uppkoppling och öppen lärmiljö stressar alla”, men att ta Kvibergsskolan som avskräckande exempel är både felaktigt och dåligt underbyggt. Tvärtom kan Kvibergsskolorna ses som ett bra exempel på hur man ska hantera de frågor och risker som Tomas framför.

Sofie Laine

rektor för Kvibergsskolorna och utbildad förskollärare, grundskollärare och speciallärare

Mikael Parknäs

rektor med ansvar för byggandet av Kvibergsskolorna, pedagogiskt koncept, lärmiljö och digitalisering

Laila Svensson

sektorschef Utbildning, Östra Göteborg

 

  • Peter C Lippman har skrivit två artiklar publicerade i svensk media här och härdär han pratar om rummets betydelse för lärande och social gemenskap.

 

  • På Kvibergsskolans webbsida finns bilder över byggnaderna som visar på de pedagogiska ytorna.

 

 

 

 

 

Se mer från - Debatt: Kvibergsskolan
Mest läst