Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Kossor webb
Ingen klimatbov. Mitt syfte är inte att gynna köttindustrin utan att uppmana politiker och miljörörelser att flytta fokus från kött till fossila utsläpp, skriver Gustav Melin.

Kossan är ingen klimatbov – ät kött med gott samvete

Det finns flera goda skäl att äta mindre kött och många mår bra av att äta vegetariskt, men klimatet behöver inte vara ett av skälen. Att fokusera på köttproduktion som klimatbov är vilseledande och flyttar fokus från det verkliga klimatproblemet: utsläppen av fossil metan och koldioxid, skriver Gustav Melin, Svenska Bioenergiföreningen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Kossan uppfattas av många som det i särklass sämsta djuret ur klimatsynpunkt. Men hur ligger det egentligen till?

En ko äter i första hand gräs, halm och kraftfoder. Kraftfodret kan bestå av spannmål, soja, melass eller något annat energi- och proteinrikt foder. Kossorna äter ingenting fossilt, varje kolatom kommer från ettåriga växtdelar. Växterna som kon äter har helt nyligen samlat sitt kol från koldioxid i atmosfären. Oavsett om plantan bryts ner i kossans mage eller ligger i jorden och multnar frigörs växtens kolatomer. Det ackumuleras inte mer växthusgaser i atmosfären på grund av kossan men rotationstiden i kolets kretslopp förändras något – kossan är inte klimatboven.

Det verkliga problemet är att dagens jordbruk använder fossil energi till diesel och kvävegödsel för att odla vall och foder. De fossila insatserna leder till att klimatavtrycket blir stort. Men energin till köttproduktion måste inte vara fossil, jordbrukets maskiner kan köras på biodiesel och kvävegödsel kan tillverkas med förnybar energi. De flesta forskningsrapporter som beräknar hur mycket koldioxid som släpps ut vid köttproduktion har förutsatt att kvävegödsel och energiinsatser är fossila. Visst måste dagens produktionsmetoder förändras, men om man förutsätter fossil energi som ett villkor för köttproduktion, hamnar man snett i beskrivningen av köttets klimatpåverkan.

Ingen naturlag

Kvävegödsel är avgörande för en god avkastning i jordbruket. När man tillverkar kvävegödsel använder man energi för att ta kvävgas ur luften och omvandla det till nitrat- och ammoniumkväve. I dag använder man oftast fossil naturgas som energiinsats eftersom det är billigast. Men det är ingen naturlag att energin måste vara fossil. Det går lika bra att tillverka kvävegödsel med el från vindkraft, solceller eller med förnybar skogsflis. Och kvävegödsling i sig är positivt för klimatet eftersom växterna växer bättre och binder långt mycket mer koldioxid än vad som släpps ut när man tillverkar kvävegödsel.

Det verkliga problemet är att dagens jordbruk använder fossil energi till diesel och kvävegödsel för att odla vall och foder.

En annan viktig fråga är kornas metangasutsläpp. Kossan har den fantastiska förmågan att kunna äta gräs och omvandla cellulosahaltiga växter till mjölk och kött. Det är en enastående egenskap, men en konsekvens är att korna släpper ut metan. Metanet är dock förnybart, det kommer från växterna som kossan äter och växterna har alltså samlat in kolet från luftens koldioxid under samma år.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC utgör metan 16 procent av de globala växthusgaserna och enligt amerikanska Environmental Protection Agency utgör metan från idisslare och gödsel ungefär en tredjedel av detta, i varje fall i USA. Metan är en 28 gånger mer potent växthusgas än koldioxid. Men metan är, till skillnad från koldioxid, inte långlivat i atmosfären utan bryts ner på 10–12 år. Det gör att det är stor skillnad på hur gaserna bidrar till den globala temperaturökningen, vilket bland annat har beskrivits i en artikel av Chalmersforskarna vid avdelningen för fysisk resursteori med professor Christian Azar i spetsen.

Olika mål för metan och koldioxid

Utsläpp av koldioxid leder till en kontinuerligt ökad temperatur under hundratals år, medan effekterna av metanutsläpp planar ut efter några decennier även om utsläppen fortsätter. För att stabilisera temperaturen behövs därför, enligt forskarna, ett mål för koldioxidutsläpp som är noll (eller nära noll) och ett mål för metan som innebär konstanta men inte för stora utsläpp. Klimatåtgärder bör därför fokusera på att begränsa utsläppen av fossil metan, då klarar vi av en viss nivå av biologiskt naturlig metan.

När dagens debatt om klimatet fokuserar på att minska köttätandet riskerar det leda till att klimatarbetet tappar i trovärdighet och minskad vilja att agera i klimatfrågan.

När dagens debatt om klimatet fokuserar på att minska köttätandet riskerar det leda till att klimatarbetet tappar i trovärdighet och minskad vilja att agera i klimatfrågan. Många människor förstår med sunt bondförnuft att det inte kan vara korna som orsakar växthuseffekten. Klimatfrågan handlar om att minska användningen av fossil naturgas, olja och kol och därmed minska utsläppen av fossil koldioxid och metan.

Internationella avgifter

Vi måste hjälpas åt att arbeta för internationella koldioxidavgifter och berätta vilka goda effekter vi uppnått i Sverige med dem. Vi behöver ställa om världens jordbruk till förnybar energi och kan börja i Sverige. Om importen av sojaprotein orsakar regnskogsskövling kan vi avhjälpa det med europeiska etanol- och rapsdieselfabriker, som ger stora mängder proteinfoder. Ett bra exempel är Lantmännens etanolfabrik i Norrköping som producerar lika mycket proteinfoder som biodrivmedel.

Var därför inte rädd för en hållbar köttproduktion. Köttproduktionen ser till att bevara öppna landskap och betade hagmarker. Verka för att Sverige får ett fossilfritt lantbruk så kan du äta kött med gott samvete. Ät mer grönt och rotfrukter för en god hälsa. Om du är engagerad för klimatet, använd mindre fossila produkter, plaster och energi, och hjälp oss verka för ett globalt pris på utsläpp av koldioxid.

Gustav Melin

vd Svebio, Svenska bioenergiföreningen

 

Läs mer om Debatt: Köttet & Klimatet
Mest läst