Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Kopi skola 2 WEBB

Kopiera de skolor som lyckas

Formera en operativ grupp hos Skolverket med uppgift att lära av de skolor som har lyckats. Och ge hjälp. Här och nu – till de skolor som inte fungerar, skriver Mimi Maria Bernström.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ta ett par skolor med liknande förutsättningar. Varför kan den ena erbjuda god lärmiljö men inte den andra? Det är för lätt att skylla på yttre omständigheter som socioekonomiska problem eller avsaknad av reformer. Ha i stället öppna kanaler mellan kommunala och fristående skolor, utgå från vad som är bra för eleverna. Se på de goda exemplen, kopiera och överför.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I väntan på reformer som syftar till att få skolsystemet på rätt kurs, jobba enligt tesen att det redan i dag går att ge barnen en acceptabel och harmonisk lärmiljö

I mediedebatten talar man alltför ofta förbi varandra. Debattörerna fokuserar tidvis på mindre viktiga frågor som att vissa skolor har lyckats använda skolpengen (med vinst) mer effektivt än andra och tillskriver varandra extrema ytterligheter. I media ställer skribenterna ”flumskolan” mot ”faktaskolan”, den auktoritära katederundervisningen där eleverna blir hunsade och inte lär sig att ifrågasätta mot att släppa eleverna fria till egen faktasökning och babbel. Där ena sidan vill ha datorer och mobiler i klassrummen medan andra sidan hävdar att digitala hjälpmedel i klassrummen ska bort.

Faktorer som samverkar

Den samlade erfarenheten från de studier som även Skolinspektionen har gjort, visar på många faktorer som samverkar när det gäller lärmiljön. Det handlar om sättet att organisera lektioner, övergripande ordningsregler, samarbete med föräldrarna, samsyn sinsemellan lärarna och gentemot ledningen och sist men inte minst rektorns och övriga ledningsgruppens engagemang och beteende.

Vid kontakt med Skolinspektionen får jag veta att ambitionen är att i höst förändra sin granskningsmodell till att mer omfatta goda exempel och rekommendationer. Bra så långt. Det som också behövs är stöd med ännu skarpare udd. Det skulle kunna vara en mindre grupp anställda hos Skolverket, kanske inom ramen för uppdraget ”Samverkan för bästa skola”. Att då ha gedigen erfarenhet från skolor där det fungerar är ett måste. Utan prestige. Arbetet ska så klart utföras på plats tillsammans med skolledningen, lärarna och stödpersonalen.

En ordväxling med en elev:

”Dom jagade mig på rasterna. Till slut satt jag mest på toaletten. Skakade och väntade. Vågade ut först när lektionen började.”

”Vad gjorde lärarna då?”

”Fröken sa att hon skulle ringa hem till dom … men det fortsatte bara. Jag märkte inte att det blev nåt bättre. Så jag fick börja här.”

Vi samtalar tolvåringen och jag i lunchmatsalen i södra Stockholm. Han nämner att han måste åka drygt en timme i varje riktning till skolan.

Över 30 procent av eleverna här har andra modersmål än svenska, flertalet av dessa kommer från Asien och Afrika. Många åker långt varje dag, bort från mobbning och stökiga lektioner. Skolan jobbar nära föräldrarna, håller dem informerade och då inte bara om negativa saker, utan även om ljusglimtar. Ledningen är synlig vid skolans entré på morgonen, i korridorer och då och då i klassrummen. Återkoppling sker på ett strukturerat sätt. Klasserna är stora, men lärarna får direkt avlastning av stödpersonal om en elev är störande eller för att möjliggöra variationsrik och anpassad undervisning.

Lugnare med struktur och rutiner

Självklart är problematiken och stressnivån en annan i de utsatta områdena. Men även där, exempelvis Sjumilaskolan i göteborgska Biskopsgården, har med starkt ledarskap, struktur och rutiner blivit betydligt lugnare. Eller titta närmare på Internationella Engelska Skolan i Järfälla norr om Stockholm som tog över och lyckades få en tidigare kommunal skola i kaos på rätt köl. Forma en kultur där man visar respekt och lyssnar på lärarna samtidigt som eleverna ges utrymme till kreativitet och medbestämmande i de frågor som en växande individ bör påverka.

Så i väntan på reformer som syftar till att få skolsystemet på rätt kurs, jobba enligt tesen att det redan i dag går att ge barnen en acceptabel och harmonisk lärmiljö – även om hindren i vissa områden är stora och det inte finns någon enkel lösning. Skolverket: ge starthjälp och mer därtill på plats till de stökiga skolor som har fastnat och presterar sämre än andra med liknande villkor. Sedan välkomnar vi de övergripande reformerna med effekt på längre sikt.

Mimi Maria Bernström

fristående skribent med erfarenhet som lärare i kommunala och fristående skolor

Mest läst