Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

BILLIGT BYGGANDE. Det går att sänka byggkostnaderna med upp till 50 procent. Problemet är byråkrati och etablerade aktörers ovilja att ställa om, skriver Robert Vangstad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kommunerna måste släppa fram oss som bygger billigt

Vi borde bygga bostäder som vi bygger bilar - i fabriker, vilket går mycket snabbare och bara hälften så dyrt. Men det krävs att nya kreativa aktörer släpps in för att få igång billigt bostadsbyggande, skriver Robert Vangstad, vd på Nyhem Bostad AB.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Robert Vangstad

Det råder inte bostadsbrist i Sverige i dag. Det går att köpa en lägenhet centralt i Göteborg på kortare tid än 30 minuter. När som helst. Om du bara betalar för det. Varför pratar vi om bostadsbrist generellt, när det egentligen handlar om brist på billigt boende som människor faktiskt har råd med? Boende som möter invånarnas behov. Ett hem för alla.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

De som vinner mest på att bostadsbristen bevaras, är de aktörer som är satta att lösa problemet. De spelare som kommer med innovation och nytänkande är förpassade till avbytarbänken i väntan på att stjärnorna på planen ska försöka att göra mål. Det är dags för förändring i laget som ska lösa bostadsbristen. Ett team med sann laganda som har samma ambition, måste omgående komma ut på spelplanen.

Det finns självklart inte en universallösning på hur vi ska bygga bort bristen på bostäder. Det är flera samverkande åtgärder under många år som behövs.

En central åtgärd är att göra produktionen av nya bostäder billigare och snabbare. Låt oss göra en jämförelse med bilindustrin där priset på en Amazon 1965 ställs mot en standardutrustad Volvo V70 av årgång 2015. Om det hade varit samma kostnadsutveckling under 50 år inom biltillverkningen som i byggindustrin skulle en V70 idag kostat 1,2 miljoner.

Bygg hus som vi bygger bilar

Bilar är på grund av stark innovation mycket bättre idag på alla plan; förbrukning, prestanda, teknik, säkerhet och klimatpåverkan. Ett bostadshus har bara blivit marginellt bättre under samma tidsperiod. Varför bygger vi då inte hus som vi bygger bilar? Genom att industriellt producera lägenheter i fabrik och transportera dem till tomter för snabb montering, kortas byggtiden avsevärt. I stället för att som i dag, etablera en fabrik på plats, producera bostäderna, montera ner och flytta fabriken till nästa markplätt.

Tänk om Volvo skulle göra på samma sätt om du beställde en ny bil.

I dag kostar det cirka 30 000 kr per kvadratmeter att bygga en ny bostadsrätt i Göteborg. Sen behöver du dessutom betala Göteborgs stad, kommunen eller den privata markägaren för marken. Genom att producera lägenheter i fabrik och transportera dem till monteringsplatsen blir det 33 – 50 procent billigare för samma kvalitet som platsbyggt. Det gör att hyrorna kan sänkas i motsvarande grad.

Om denna lösning redan finns för att bygga bra, energieffektiva och billiga bostäder - varför sker det inte? Det finns flera svar på den frågan. Det beror på att:

  • Myten om att industriellt producerade bostäder automatiskt innebär fula bostäder och bostadsområden som ser ut som förvaringsboxar.
  • Majoriteten av de byggherrar som verkar på bostadsmarknaden idag har inget intresse eller några incitament för att hyrorna ska sänkas eller att bostadsrätter ska byggas billigare. Flertalet aktörer bygger helst bostadsrätter på A-lägen i storstadsregioner. Och trots att de bygger för få – inte för alla - titulerar de sig ändå som samhällsbyggare.

Nytänkande alltid jobbigt

  • Ett krångligt och snårigt regelverk kring bostadsbyggande gynnar etablerade aktörer och försvårar för nya spelare att komma in och konkurrera på lika villkor. Kommunala särkrav gör situationen än värre.
  • Nytänkande och förändring är alltid jobbigt. Att producera bostäder industriellt innebär att planhandläggare, hantverkare, arkitekter, bankerna och fackförbunden behöver tänka nytt.
  • Markägare ser kommunal mark som en tillgång för att förstärka den kommunala ekonomin snarare än ett verktyg för att lösa bostadsbristen. Markanvisningar går hellre till den som betalar mest, än den som bygger med lägst hyror.
  • Rädslan för att bygga in sociala problem i nya miljonprogram överskuggar logiska beslut. Övertygelsen om att låga hyror bara är intressant för socialt utslagna individer och grupper, gör att kommuner hellre vill fokusera på att bygga dyrt på attraktiva lägen för att öka kommunens status.

Det är dags att förstärka landslaget som hanterar bostadskrisen med nya hungriga avbytare. Men för att våga måste vi börja spela och tänka som ett team med god samverkan:

  • Kommunpolitiker och tjänstemän måste hitta nya former att erbjuda mark billigt så länge som det återspeglas på hyrorna.
  • Arkitekter behöver se möjligheterna med byggsystem med fasta planlösningar snarare än som hinder. Dessa system begränsar inte deras kreativitet och skaparmöjlighet, tvärtom.
  • Staten kan pressa på bankerna, till exempel SBAB, till att låna ut pengar till aktörer som kan bygga billigare och stora volymer.
  • Myndigheter som Boverket måste fortsätta ge stöd och bidrag för nya innovativa lösningar som ökar bostadsbyggandet.
  • Kommuner och stadsplanerare behöver våga fatta beslut om att bygga billigt även i attraktiva områden för att öka mångfald och motverka segregationen.

Stadsarkitekter med höga ambitioner prioriterar oftare att bygga spektakulära bostadsmonument som ger status till somnande stadskärnor, än att skapa åtkomliga bostäder för de många.

Tillsammans kan vi göra skillnad. Vi kan göra det möjligt för fler att bo bättre.

Robert Vangstad

vd Nyhem Bostad