Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Inga-Britt Ahlenius, ledamot i styrelsen för Transparency International Sverige och tidigare chef för Riksrevisionsverket, RRV

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kommunerna behöver oberoende revision

En ny kommunallag krävs för att de kommunala verksamheterna ska kunna genomföras effektivt och med medborgarnas förtroende, skriver Inga-Britt Ahlenius.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Inga-Britt Ahlenius, ledamot i styrelsen för Transparency International Sverige och tidigare chef för Riksrevisionsverket, RRV

Slutreplik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Korruptionen i Göteborg, 8/2, 12/2, 15/2, 19/2

Kommunen pekar på att man sedan de stora korruptionsskandalerna genomfört en rad åtgärder, inklusive en ”grundlig översyn av bolagssektorn”. Det är bra med kommunala bolag, sägs det, bland annat eftersom bolaget har en egen ekonomi som inte blandas ihop med kommunen. Och så de vanliga protesterna mot att kommunerna bör granskas av oberoende professionell revision.

Det är utmärkt att staden vidtagit en rad åtgärder som en följd av kommissionens rapport. De korruptionsaffärer som avslöjats de senaste månaderna – korruption i upphandling av asylboenden och den senaste i den kommunala bilservicen – tyder dock inte på att man varit framgångsrik. Media avslöjar en korrupt kultur ännu ett halvt decennium efter den stora skandalen. Internkontrollen fungerar alltså inte. Om Göteborg ska kunna vända kulturen, krävs enligt min mening stöd i form av en tydlig reglering av den kommunala verksamheten av det slag som reglerar staten.

En demokratins essens

Enligt kommunallagen får kommunen bedriva näringsverksamhet ”om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar ...”. Det ligger långt utanför kommunallagens bokstav och anda att sätta hop stora företagskonglomerat där man kan låta överskott i ett bolag finansiera underskott i annan verksamhet. För att inte tala om den försämrade insyn som detta innebär.

Den offentliga verksamheten är en rättsordning, inte ett företag. Det är en rättsordning i medborgarnas tjänst och under lagen om opartiskhet och likabehandling, en demokratins essens. Det perspektivet gäller också äldreomsorgen. En av skribenterna förstår inte detta. Statens verksamhet bedrivs i myndighetsform. Skälen är bland annat att detta garanterar offentlig insyn och minimerar risktagandet med offentliga medel. Så bör det vara också i kommunerna.

Uppfyller inte krav på oberoende

I kommunerna är revisionsuppdraget ett politiskt uppdrag. ”De förtroendevalda skall granskas av sina egna”. Synsättet är kvar sedan 1800-talet, kommunerna var små, inga anställda, bara förtroendevalda. I dag svarar kommunerna för cirka 70 procent av den offentliga verksamheten. Och ingen oberoende professionell revision! Självfallet uppfyller inte de förtroendevalda revisorerna kraven på oberoende. I själva verket är systemet med folkvalda revisorer att ses som ett institutionaliserat jävsförhållande. I de kommunala bolagen svarar yrkesrevisorerna för granskning av räkenskaper och förvaltning. Lekmannarevisorerna granskar till exempel om internkontrollen fungerar. Inte heller i bolagen har detta ett dugg att göra med ”oberoende revision”.

Vad som krävs för att den kommunala verksamheten – i alla kommuner – ska kunna genomföras effektivt och med medborgarnas förtroende är en ny kommunallag. En lag som på liknande sätt som gäller för staten reglerar de grundläggande förhållandena för den kommunala verksamheten. Fyra frågor är särskilt viktiga:

  • Förvaltningens och tjänstemännens ställning.
  • Meritbaserade utnämningar.
  • Tydliga processer för ansvarsutkrävande.
  • Oberoende professionell revision.

Inga-Britt Ahlenius

ledamot i styrelsen för Transparency International Sverige och tidigare chef för Riksrevisionsverket, RRV