Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

fossilfritt 2 collage
Laddad fråga. Vindkraft och solceller kan visserligen ersätta kärnkraften energimässigt men inte garantera frekvensstabiliteten i energisystemet. Effektbrist och periodvis mycket höga elpriser blir konsekvensen, skriver Lars-Evald Kaliff.

Kärnkraften nödvändig för omställning till fossilfritt

100 procent förnybar elproduktion är ingen hållbar lösning. Utbyggd vindkraft och solceller kommer inte att kunna garantera stabiliteten i elförsörjningen. Därför krävs en satsning på att ersätta befintliga kärnkraftverk med nya, skriver Lars-Evald Kaliff energipolitisk debattör.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Klimatfrågan seglade upp i den senare delen av valrörelsen men en djupare analys saknas och det mesta har handlat om flygskatter och elcyklar. En förklaring till detta kan vara den energiöverenskommelse som slutits mellan en majoritet av Sveriges riksdagspartier som bland annat slår fast att målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men frågan är hur trovärdig denna politik är om man beaktar sommarens elproduktion då kärnkraften svarat för cirka 60 procent av producerad el samt stabil effekt i elnätet.

Därför blir det högst intressant att göra en analys av sakernas tillstånd, vilket Svenska Kraftnät har gjort i sin Systemutvecklingsplan fram till år 2040. I rapporten beräknas den totala elanvändningen hamna kring 150 TWh mot dagens 140 TWh. Inom flera sektorer kommer elanvändningen att öka inte minst inom transportsektorn men denna ökning möts med eleffektiviseringar, är det tänkt. Osäkerheten är dock stor och om effektiviseringseffekterna minskar och om ytterligare förbrukningsökningar sker kan den årliga förbrukningen bli så stor som 260 TWh, vilket skulle bli en mycket svår utmaning för det svenska kraftsystemet.

En slutsats i Svenska Kraftnäts rapport är att när kärnkraften avvecklas till år 2040 riskerar södra Sverige att uppleva i genomsnitt nästan 400 timmar per år med effektbrist

Vidare bedöms vattenkraften vara fullt utbyggd i dagsläget. De fyra skyddade älvarna kommer inte att exploateras och de lokala vattendomarna gör det mycket svårt att bygga ut kapaciteten i befintliga anläggningar. Någon större utbyggnad av kraftvärme kommer inte att ske och tillskott från fossila kraftkällor kan inte komma på frågan då det skulle strida mot energiöverenskommelsens mål.

Effektbrist en konsekvens

Utifrån dessa antaganden är det vindkraften som kommer att spela en helt avgörande roll och kommer att byggas ut i takt med att kärnkraften avvecklas. Fram till år 2030 med hjälp av elcertifikat och därefter på kommersiell grund. Även solceller byggs ut med hjälp av olika stödsystem.

Till år 2040 har Sverige enligt scenariot cirka 67 TWh vindkraft och 7 TWh solceller. Med så mycket förnybar produktion ersätts kärnkraften energimässigt, enligt prognosen, men den väderberoende produktionen gör samtidigt att det både blir många timmar med låga priser och många timmar med höga priser till följd av effektbrist, vilket ytterligare skulle försvåra elbranschens prissättningsmekanismer.

En slutsats i rapporten är att när kärnkraften avvecklas till år 2040 riskerar södra Sverige (SE3 och SE4) att uppleva i genomsnitt nästan 400 timmar per år med effektbrist. För extrema väderår visar scenariot på ett betydligt högre antal timmar med effektbrist.

I scenariot kommer det att krävas ett tillskott av cirka 2 600 MW (vilket motsvarar två större kärnkraftverk) av någon form av flexibilitet för att undvika effektbristen och i dagsläget är det oklart vilken resurs detta kommer att vara. Att prissätta denna resurs är svårt att göra men den uppskattas till mellan två till fem kronor per kWh.

Ökade kostnader

Avvecklingen av kärnkraft kommer att innebära att tillgänglig svängmassa minskar, vilket försämrar frekvensstabiliteten i elsystemet. Ökande andel icke planerbar elproduktion (sol och vind) ökar behovet av flexibilitet i kraftsystemet samtidigt som tillgången på svängmassa är begränsad. Ökad förbrukning och minskad produktionskapacitet innebär en försämring av effekttillräckligheten i södra Sverige.

Nedläggning av kärnkraft med synkrongeneratorer som är direktanslutna till stamnätet innebär att mängden dynamiska komponenter som har betydelse för överföringssystemets spänningsstabilitet minskar. Det medför att Svenska Kraftnät behöver kompensera för denna brist med nätkomponenter som ökar kostnaderna för stamnätsdriften. Kort sagt, nätavgifterna till konsumenterna kommer att stiga kraftigt.

Det blir mer uppenbart att vindkraften inte kommer att klara den uppgift som den ställs inför. Den inslagna vägen med 100 procent förnybar elproduktion är ett vågspel med ett redan funktionsdugligt elsystem som kännetecknas av stabilitet och leveranssäkerhet av el till landets hushåll och företag, inte minst vår basindustri. Några marginaler till framtida och önskvärda elektrifieringsinvesteringar finns heller inte, vilket skulle hämma en rad viktiga moderniseringsprojekt.

Inte hållbart

Vi har i dag ett elsystem som till 90 procent är fossilfritt och många länder ser med avund på Sveriges situation. 100 procent förnybar elproduktion är ingen hållbar lösning.

Därför krävs en satsning på att ersätta befintliga kärnkraftverk med nya. Vattenfalls planer på nya kärnkraftsanläggningar var mycket långt framme innan regeringsskiftet 2014. De alternativ som låg på bordet hade kostat cirka 50 miljarder per GW att bygga och hade varit färdiga innan 2030. 140 miljarder hade gett oss 3 GW ny kärnkraft i 60 – 80 år.

Det andra är att ny kärnkraft måste få stöd från staten i form av statliga garantier/subventioner precis som Storbritannien gör. Faktum är att inget större energisystem kan byggas utan stöd, inte ens vindkraft. I dag hindrar energiöverenskommelsen detta men ett nytt politiskt beslut kan snabbt ändra på det.

Det tredje är att behålla så många befintliga kärnkraftverk som möjligt för klimatet och den leveranssäkerhet som ett modernt och industrialiserat samhälle är i behov av. Därför måste Vattenfall ompröva sitt beslut att lägga ner kärnkraftverket Ringhals 1. En modern anläggning som med enkla medel klarar Strålsäkerhetsmyndigheten krav om oberoende härdkylning.

Lars-Evald Kaliff

energipolitisk debattör

Läs mer om Debatt: Klimatet
Mest läst