Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Journalister, ta reda på fakta!

    Metoo-debatten rasar i medierna, med nya avslöjanden dagligen. Samtidigt har journalistkåren i allmänhet bara ägnat ett förstrött intresse åt de riktigt stora frågorna.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Hon skulle bara till bensinmacken och handla. På vägen blev hon misshandlad, insläpad i en skåpbil och våldtagen av två män. Efteråt har hon kämpat med depression, ångest och försökt ta sitt liv.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Det är ett av flera vittnesmål i tidningen Vecko-Revyns kampanj #anmälalla, som just nu går i sociala medier.

    Det är ett viktigt initiativ, som visar vilka människoöden som döljer sig bakom kurvorna i den svenska sexualbrottsstatistiken, men också i statistiken över ouppklarade brott. Kvinnan som gruppvåldtogs i en skåpbil anmälde, men förövarna går fria.
     

    Så ser det i regel ut i Sverige – bara var tionde våldtäktsanmälan i Sverige ledde till åtal förra året, en minskning med nära hälften sedan 2014.

    Metoo-debatten rasar i medierna, med nya avslöjanden dagligen. Samtidigt har journalistkåren i allmänhet bara ägnat ett förstrött intresse åt de riktigt stora frågorna. Det handlar om själva brottsutvecklingen, och de många olika mekanismer som kan tänkas döljas bakom statistiken. Där har journalister varit alltför snabba att godta de bekväma svaren från ansvariga politiker.

    Det är väl känt att antalet anmälda sexualbrott har ökat kraftigt de senaste decennierna. Anmälda gruppvåldtäkter har ökat med flera hundra procent.

    Dessa siffror har systematiskt avfärdats som ett utslag av tre saker: Dels en breddad definition av våldtäktsbrottet i lagstiftningen; dels en förmodad ökning av kvinnors benägenhet att anmäla brott; och dels mer festande, uteliv och mer frimodigt umgänge mellan könen.  Paradoxalt nog har man från politiskt håll på så vis kunnat ge intryck av att de stigande kurvorna ska ses som ett utslag av ökad jämställdhet. Och journalistkåren har inte varit kapabel eller villig att ifrågasätta det svaret.
     

    Polisens egen utredning av de uppmärksammade fallen av grupptrakasserier mot kvinnor från förra året, visar att just detta brott till stor del var ett utslag av migrationen de senaste åren. Tidigare studier från Brå 1996 och 2005 visade en kraftig överrepresentation av invandrare från patriarkala samhällen bland misstänkta förövare när det kommer till sexualbrott i stort. En ökad migration från just dessa områden de senaste decennierna bör alltså statistiskt sett ha lett till en ökning av sexualbrott i Sverige – om inte mönstren för överrepresentation förändrats mycket drastiskt sedan studierna gjordes.

    Det bästa vore naturligtvis om regeringen gav Brå i uppdrag att göra en ny studie. I väntan på en sådan ligger ansvaret på journalistkåren att ta reda på fakta.
     

    Paulina Neuding

    journalist och jurist

    skriver om politiken ur ett borgerligt perspektiv