Bilbränder i segregerade förorter är återigen aktuella. Likheter mellan det som nu sker och det som skildras i den aktuella Netflix-serien The Get Down framträder tydligt. Förutom att det i serien är byggnader som står i lågor. Dock var det långt ifrån alla som brände byggnader i Bronx under 1970-talet och det är långt ifrån alla som bränner bilar i dagens svenska förorter.
Förenklat och ensidigt
I likhet med rapporteringen från dåtidens Bronx möts vi även i nutida svensk media av förenklade och ensidiga bilder i krigsliknande nyhetsinslag. Som alternativ till ökade krav på hårdare tag kan det finnas anledning att fokusera på vikten av ungas självbildning och kreativitet. I The Get Down beskrivs hur ungdomar själva formade det som kom att bli hiphopkulturen, genom att som alternativ till destruktiv gängkultur ägna sig åt estetisk verksamhet.
I Mikael Holmqvists Djursholm – Sveriges ledarsamhälle, som är aktuell i pocketversion, får vi också möta ett samhälle i segregation. Här är det dock fråga om självvald isolering. I Holmqvists bok framträder en tydlig bildningsfientlighet bland invånarna i det privilegierade området, och utbildning betraktas som något individuellt som ska gynna den enskilde med ökad status och höga inkomster. Bildningens frigörande potential, på kollektiv nivå, lyser med sin frånvaro. Något som står i kontrast till karaktärerna i The Get Down vars ambitioner präglas av det kollektiva i musik, poesi och konst.
Motpoler och kreativitet
I Djursholm är det status att ha läst Shakespeare, men inte att kunna förstå Shakespeare. I The Get Down är förhållandet det omvända, där är ambitionen att skaffa kunskaper att använda för konstnärlig och estetisk verksamhet, men undvika att stoltsera. I motsats till Djursholms sönderstressade barn med kalendrarna fulltecknade med av vuxenvärlden pådyvlade fritidsaktiviteter, ges barn och unga i Netflix-serien utrymmet att själva, på gott och ont, utforma sin fritid.
Dessa exempel är varandras motpoler, men det kan vara värt att fundera över friheten som förutsättning för kreativitet. The Get Down lär oss att det inte bara är fler poliser som kan stoppa dagens bilbränder. I stället gäller det att skapa förutsättningar för kreativitet och självbildning i den delade staden Göteborg. Det är tydligt att unga behöver möta en förtroendets pedagogik kombinerad med en andra och tredje chansens utbildningspolitik. Med fungerande civilsamhälle och folkhögskolor kan unga tidigt inleda positiva bildningsresor. The Get Down lär oss att oavsett bakgrund är det ungdomarna som visar vägen till framtiden.
Johan Söderman
docent och barn- och ungdomsvetare vid Göteborgs universitet