Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst och Erik Strand, vd och koncernchef, Praktikertjänst.
Urban Englund, tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst och Erik Strand, vd och koncernchef, Praktikertjänst.

Inför bastjänstgöring i tandvården

Den svenska tandhälsan är bland den bästa i världen samtidigt som det råder brist på tandläkare i stora delar av landet. Inför därför en ettårig bastjänstgöring inom tandläkarutbildningen och en statlig stimulanspeng för arbete i glesbygd, skriver Urban Englund och Erik Strand, Praktikertjänst.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

I dagarna går den odontologiska riksstämman Swedental av stapeln på Svenska mässan i Göteborg. Det är en viktig mötesplats för alla aktörer – både privata och offentliga – inom den svenska tandvården.

Det kommer att finnas mycket att diskutera och många saker att glädjas åt, exempelvis att tandhälsan bland vuxna i Sverige blivit allt bättre de senaste knappa tio åren. Det slår exempelvis Socialstyrelsens rapport Tandhälsa 2017 fast.

Men bakom upplevelseytor, produktnyheter och välpackade goodiebags finns en annan verklighet. För bortom den allt bättre tandhälsan finns stora utmaningar för den svenska tandvården. Och det hela kokar ner till bemanning och ett växande behov av tandvård.

ANNONS

Sverige står precis som många andra länder inför en kraftig demografisk utmaning där antalet barn, unga och äldre ökar i snabb takt.

Sverige står precis som många andra länder inför en kraftig demografisk utmaning där antalet barn, unga och äldre ökar i snabb takt. Men andelen i arbetsför ålder ökar betydligt långsammare. Det innebär att färre ska försörja och vårda fler.

Samtidigt visar en sammanställning från Arbetsförmedlingen att det råder mycket liten konkurrens inom tandläkaryrket och liten konkurrens som tandhygienist och tandsköterska inom en femårsperiod.

Det är en oroande bild som träder fram och som förstärks av att Socialstyrelsens nationella planeringsstöd för 2018 slagit fast att antalet tandläkare sannolikt kommer att minska de kommande tio åren på grund av stora pensionsavgångar.

När färre och mindre erfarna tandläkare ska ta hand om en större, äldre och mer vårdkrävande befolkning kan det leda till långa väntetider. Det riskerar även att urholka tandvårdens höga kvalitet.

Med för få tandläkare riskerar också tandhälsan att bli mer ojämlik. Och Socialstyrelsens rapporter visar att det redan finns stora regionala skillnader och även skillnader mellan individer med olika utbildningsbakgrund. Om inget görs kan ojämlikheten växa.

För att behålla kvaliteten, skapa en jämlik tandhälsa och värna patientsäkerheten krävs därför att tandläkarutbildningen både kvalitetssäkras och utvecklas

För att behålla kvaliteten, skapa en jämlik tandhälsa och värna patientsäkerheten krävs därför att tandläkarutbildningen både kvalitetssäkras och utvecklas. Den skulle exempelvis vinna på att dels utökas med fler platser, dels att det införs ett system för att säkerställa studenternas kliniska färdigheter. Ett sådant system finns om vi blickar bakåt i tiden.

ANNONS

Mellan 1984 och 1996 fanns det inom tandläkarutbildningen nämligen en ettårig AT-utbildning som avslutades med ett prov. Den togs bort eftersom det rådde arbetslöshet bland tandläkare. Tandläkarna verkade då på en reglerad marknad med planekonomiska förhållanden, och under en lång period hade det helt enkelt utbildats för många.

I dag finns AT-liknande system vid vissa tandläkarutbildningar, exempelvis i Göteborg, men de behöver formaliseras och utvecklas för att säkerställa studenternas kunskaper och förbereda dem på verkligheten utanför läsesalarnas bänkrader.

Därför föreslår vi att det inom tandläkarutbildningen införs en ettårig obligatorisk bastjänstgöring med klinisk färdighetsträning.

Därför föreslår vi att det inom tandläkarutbildningen införs en ettårig obligatorisk bastjänstgöring med klinisk färdighetsträning. Vidare vill vi att landstingen och regionerna inför ett system med certifierade vårdutövare – både privata och offentliga aktörer – som ska stötta och handleda nyutbildade tandläkare eller tandläkare med examen utanför Sverige.

Bastjänstgöringen bör kompletteras med en statlig stimulanspeng, ett bidrag som är högre i glesbygd och i de delar av storstäderna som det är svårt att rekrytera medarbetare till.

Genom ett system med bastjänstgöring kan tandvårdens olika aktörer ta gemensamt ansvar för tandvården och munhälsan i hela Sverige.

Genom ett system med bastjänstgöring kan tandvårdens olika aktörer – politiker, tjänstemän och myndigheter samt privata och offentliga vårdgivare – ta gemensamt ansvar för tandvården och munhälsan i hela Sverige och inte bara i de mest attraktiva orterna och områdena runt om i Sverige.

Samtidigt är en vass utbildning helt central för vår framtida tandhälsa och vi kan inte riskera att tandläkarutbildningarna tappar höjd och förflackas. Vi måste fortsätta att höja ribban – för det finns inga genvägar till en patientsäker och jämlik tandvård.

ANNONS

Urban Englund

tandläkare och styrelseordförande, Praktikertjänst

Erik Strand

vd och koncernchef, Praktikertjänst

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS