Den 1/5 2017 trädde en förändring av Utlänningslagen i kraft som innebär att åldersbedömning av ensamkommande asylsökande tidigareläggs. När de unga blivit åldersuppskrivna eller hunnit fylla 18 år, övergår ansvaret för boende från kommunerna till Migrationsverket. Det betyder att de till exempel kan bli anvisade till anläggningsboende för vuxna, på någon ort långt bort från den vistelseort, skolgång, aktiviteter och trygghet de haft ditintills.
Dröjt med svaret
Många har i den processen blivit hemlösa. Det gäller också unga med utvisningsbeslut eller verkställighetshinder. I höstbudgeten presenterades ett förslag om 120 miljoner riktade till att ge hemlösa ensamkommande unga vuxna härbärge. Föreningen Agape har efterfrågat information om hur medlen ska lysas ut och fick så sent som den 19/2 svaret från regeringen att de inte visste. Den 8/3 meddelade regeringen att sex organisationer ska dela på de aviserade medlen: Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska Kyrkan och Stadsmissionen i Göteborg, Skåne och Stockholm.
Alla dessa organisationer bedriver en alldeles fantastisk verksamhet, men inte alla arbetar mot hemlöshet i den aktuella målgruppen. En fråga som infinner sig är varför inte fler frivilligkrafter, med redan upparbetade strukturer att arbeta just med hemlöshet i denna kategori, gavs möjlighet att söka. I Göteborg finns Agape som på ett år ordnat boende i familjehem och kollektiva sovsalar för nära 300 unga och står för sammanhang, stöd, aktiviteter och trygghet åt ytterligare cirka 300.
Fler föreningar kompetenta
Beredningen av ärendet förefaller lämna mycket övrigt att önska. På vilka grunder har regeringen beslutat att just dessa organisationer har störst kapacitet att förvalta medlen och att bedriva verksamhet på ett effektivt och kvalitetssäkert sätt för denna grupp?
Om en nogsam kartläggning och inventering hade genomförts för att säkerställa att medlen förmedlas till verksamheter och aktiviteter som verkligen riktas till målgruppen borde också andra föreningar kunnat komma ifråga. Det enda adekvata förhållningssättet hade varit att lysa ut medlen i öppen konkurrens på samma sätt som Länsstyrelsen lyser ut medel att finansiera tidiga insatser för asylsökande. Satsningen är dessutom primärt inriktad på ett storstadsperspektiv.
Kan bli ineffektivt
120 miljoner kronor är mycket pengar. Genom detta sätt att fördela medlen riskeras att medlen inte används på ett kostnadseffektivt sätt vare sig för målgruppen eller för skattebetalarna. Det skapas också risker att viktiga organisationer i civilsamhället och frivilligkrafter ställs emot varandra. Om civilsamhället ska vara lösningen på de problem som skapats så krävs en öppen process.
Helena Lindholm
ordförande Agape