Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Hur länge ska klimatet behöva vänta?

    Dagens cirka fyra miljoner bensinbilar kan utan modifikation köras på upp till 35 procent metanolinblandning och kan därför omgående bli mer miljövänliga – om regeringen bara ger långsiktiga förutsättningar, skriver Lena Eriksson Sonebrink, Värmlandsmetanol.

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Replik

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Miljöpolitik, 21/8

    Miljöpartiet skriver i sin valpropaganda ”Klimatet kan inte vänta”. Men vi som vill producera biodrivmedel har fått vänta sedan 2013 på besked från regeringen gällande långsiktiga regelverk och beskattning för biodrivmedel, vilket gör det omöjligt att bygga storskaliga anläggningar för produktion av svenska biodrivmedel. En enig bransch efterlyser stabila gynnsamma skatteregler för biodrivmedel. Men den rödgröna regeringen låter klimatet vänta. I dag importeras cirka 85 procent av biodrivmedlen i Sverige, trots våra unika förutsättningar att bli hållbart självförsörjande.

    I dag finns känd teknik för att med gott utbyte utvinna biodrivmedel från skogsråvara. Det behöver inte i första hand forskas. Det krävs storskalig produktion. I Hagfors har vi en färdigprojekterad anläggning för att med förgasningsteknik producera biometanol av skogsråvara, för låginblandning i bensin. Vi har varit byggklara sedan 2013, men fick stoppa byggstarten, då regeringen oväntat införde energi- och koldioxidskatt på låginblandade biodrivmedel. Det ökade priset på vår biometanol med närmare tre kronor per liter.

    Regeringen skyddar bensin och diesel

    Sedan 2013 beskattas biodrivmedel i Sverige utifrån principen att de aldrig får bli billigare än bensin/diesel vid pump! Regeringarna har ändrat beskattningen sju gånger på fem år, i takt med att oljepriset ändrat sig. Man skyller på EU:s konkurrenslagstiftning, men närmare sanningen är nog att man velat ha skatteintäkter. Varje gång vi tankar bilen med bensin och diesel rinner det in pengar till staten.

    Från 1 juli beläggs alla låginblandade biodrivmedel med samma energi- och koldioxidskatt, som fossila drivmedel. Samtidigt införs en reduktionsplikt, som ska tvinga bensinbolagen att blanda in biodrivmedel i de fossila drivmedlen. Reduktionsplikten skulle kunna skapa en marknad för biodrivmedel. Problemet är att regeringen lagt reduktionskravet så lågt att bensinbolagen redan uppfyller det. Inga besked ges om hur reglerna ska se ut efter 2020. Ingen kan investera i kommersiella anläggningar för produktion av svenska biodrivmedel med så kortsiktiga förutsättningar.

    Dagens cirka fyra miljoner bensinbilar kan utan modifikation köras på upp till 35 procent metanolinblandning och kan därför omgående bli mer miljövänliga – om regeringen bara ger långsiktiga förutsättningar.

    Hur svårt kan det vara? Vi vill bygga nu. Hur länge ska klimatet behöva vänta?

    Lena Eriksson Sonebrink

    information, Värmlandsmetanol AB