Helt förnybart elsystem är möjligt – om viljan finns

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

En ny rapport från Svensk Vindenergi, som presenteras i dag, har inte funnit några tekniska eller ekonomiska hinder för en övergång till en helt förnybar elproduktion. Vad som saknas är politisk vilja.

Nyligen ansåg allianspartierna i riksdagen att möjligheterna för ett förnybart energisystem inte behöver utredas, eftersom ”kärnkraften kommer att svara för en viktig del av den svenska elproduktionen inom överskådlig tid”.

Men det går inte att blunda för att de första kärnkraftsreaktorerna närmar sig åldersstrecket. Även om man politiskt tillåter kärnkraft är det högst osäkert om någon vill investera. Färska siffror från projekt i flera länder visar att nya reaktorer blir allt dyrare. Vindkraft är nu sannolikt det billigaste alternativet för en klimatmässigt hållbar ny elproduktion.

ANNONS

Potentialen för förnybar el i Sverige är mycket stor. Enbart de redan tillståndsgivna vindkraftsprojekten skulle kunna producera 30 TWh el, vilket motsvarar ungefär halva kärnkraftproduktionen förra året.

God förmåga att balansera

Ett förnybart elsystem innebär också utmaningar. Det måste klara av situationer både när det blåser mycket och när det inte blåser alls. Simuleringar från KTH har visat att vattenkraften har god förmåga att balansera för skiftande vindförhållanden vid 30 TWh vindkraft.

Nya analyser visar också att vattenkraften under till exempel 2008 reglerades mer från timme till timme än vad som skulle krävas för att klara motsvarande variationer som 55 TWh vindkraft och solel och elförbrukningen tillsammans ger upphov till.

Det finns alltså goda förutsättningar för ett förnybart elsystem. Men det krävs genomtänkta satsningar för att det ska ske på ett kostnadseffektivt sätt. Stamnätet behöver rustas upp och förstärkas och handelskapaciteten med våra grannländer öka. Det krävs satsningar på”smarta elnät” som skapar förutsättningar för alla konsumenter att bli mer aktiva på elmarknaden, samtidigt som det ger nya möjligheter att hantera den förnybara elens variationer.

Svenska Kraftnät bör få i uppdrag att, i ett första steg, ta fram en handlingsplan för näten som gör det möjligt att klara riksdagens planeringsram om 30 TWh vindkraft till 2020. Det krävs även fördjupade analyser av hur vi på bästa sätt kan lösa frågor om balanskraft , effektutjämning samt energilagring.

ANNONS

Även elcertifikatsystemet måste justeras. Energimyndigheten har tidigare bedömt att det, med dagens ambitionsnivå i systemet, bara kommer att byggas drygt 11 TWh vindkraft till 2020. Den nivån kommer vi sannolikt att nå redan under 2014. Därefter riskerar vi en inbromsning, om inte utbyggnaden tidigareläggs och ambitionsnivån ökar.

Regeringen bör samtidigt verka för ett ökat samarbete med andra EU-länder. Genom att andra länder betalar för att få tillgodoräkna sig den relativt billiga förnybara elproduktion som kan ske i Sverige, får svenska elkunder ett lägre elpris utan att behöva betala för den ökade utbyggnaden.

Med en kraftfull satsning på förnybar el och fortsatt utbyggnad av elnät kan vi bygga ett långsiktigt hållbart elsystem. Samtidigt skapas marginaler för att stänga åldersstigna reaktorer och en stärkt försörjningstrygghet om ny kärnkraft inte tillkommer.

Hög tid att ta beslut

Det är hög tid att ta itu med energifrågorna. De långa ledtiderna för att bygga ny kärnkraft och anpassa elsystem och regelverk till förnybar el gör att vi inte kan skjuta besluten framför oss.

Regeringen och Socialdemokraternas Stefan Löfven måste ge klara besked. Hur tryggas den långsiktiga tillförseln av el? Vad händer om ingen vill investera i ny kärnkraft? Hur ska cirka 40 procent av den svenska elen ersättas? Energimyndigheten har insett allvaret och tog nyligen ett eget initiativ att utreda möjligheterna för ett förnybart elsystem. När vaknar regeringen och Stefan Löfven?

ANNONS

Annika Helker Lundström

vd Svensk Vindenergi

Lennart Söder

professor, Elektriska Energi-system, KTH

Lars J Nilsson professor, Miljö- och energisystem, Lunds universitet

Jessica Henryson

civilingenjör, Westander Klimat och Energi, författare till rapporten

ANNONS