Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Hedersförtrycket måste bekämpas med kraft

    Det är dags att på bred front ta debatten om vilka värderingar vi vill ska råda i Sverige. Människor som invandrar hit för att komma ifrån våld och förtryck kan i dag inte garanteras detta, skriver Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) och Eva Wallin (KD).

    Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

    Ett utbrett och hedersrelaterat våld och förtryck har tillåtits flytta fram positionerna i vårt land under täckmanteln av att vi inte vill lägga oss i eller att vi är rädda för att bli kallade rasister om vi pekar ut kulturella särdrag. De som drabbas värst av denna fega välmening är invandrarkvinnorna, de som främst behöver skyddas från våld och förtryck som bygger på så kallade hedersnormer. Det måste förebyggas och bekämpas kraftfullt på alla fronter i samhället.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Carin Götblad, regionpolischef i Uppsala och tidigare regeringens samordnare för våld i nära relationer, skrev förra året att mörkertalet över hur många som är utsatta för hedersförtryck, bland såväl barn och unga som bland vuxna, är gigantiskt. En rapport hon lade fram 2014 visade att omkring 100 000 flickor och pojkar i Sverige levde under förtryckande hederskulturella normer. Sedan dess har vi haft en stor invandring så antalet har sannolikt ökat betydligt.

    2016 publicerade föreningen Varken hora eller kuvad rapporten Elvahundra. En studie om kartläggningen av förekomsten av diskriminering och förtryck i hederns namn bland 1 100 ungdomar i några av Stockolms förorter. Ungdomar mellan 12 och 18 år och ett 50-tal föräldrar med icke-svensk bakgrund deltog. Resultatet visar att hedersnormen råder och förekommer i både muslimska och kristna familjer.

    Ökade spänningar

    Flera muslimska feminister har varnat för ökade spänningar i samhället. Soheila Fors, född i Iran, har startat ett flertal Tehus för invandrarkvinnor i Sverige och startat verksamhet med skyddat boende för kvinnor som blivit offer för hederskulturen. Hon arbetar mot denna kultur som hon föddes i och lever idag under ständig bevakning på grund av dödshot eftersom hon utmanar de krafter som vill hålla fast vid detta förtryck. Många som invandrat hit kom just för att de hade hört att Sverige var ett land där förtryck under diktatur och religion inte fanns.

    I dag är det inte så. Antalet utanförskapsområden har ökat och är nu långt över 100. I många storstadsförorter styr kriminella gäng, där råder utanförskap och fattigdom. Rättssamhället utmanas. Bilar sätts i brand och blåljuspersonal utsätts för stenkastning vid utryckningar. Självutnämnda, manliga moralpoliser ger sig på kvinnor som de anser inte har rätt klädsel, de anklagas grundlöst för att vara på fel plats vid fel tidpunkt. Det är mycket oroande.

    Oacceptabel situation

    Denna påtvingade bevakning av kvinnor är oacceptabel i vårt samhälle där friheten gäller lika för alla. Att detta kan tillåtas fortgå och förvärras med en så kallad feministisk regering vid makten är en gåta, allt medan genusvetare och vänsterfeminister koketterar och diskuterar ordval, benämningar och pronomen liksom den bråkdels promille av befolkningen som berörs av kvotering till bolagsstyrelser.

    Vi som är uppväxta under 60- och 70- talet fick uppleva att kvinnors rättigheter och friheter ökade stort i Sverige. Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump fick vi läsa som barn och hon har inspirerat oss och många flickor långt utanför Sveriges gränser. Boken om världens starkaste flicka behövs mer än någonsin i varje hem och bibliotek.

    Fortfarande relevanta

    Ska vi komma tillrätta med hedersförtryck och våld måste vi kasta skygglapparna och våga se att vi lever under mycket olika villkor beroende på bostadsområde och bakgrund. Redan 2009 uppmärksammade vi i kristdemokratiska kvinnoförbundet hedersvåld och förtryck i en rapport. Övriga samhället tog inte till sig det budskapet då, men förslagen är fortfarande relevanta:

    • Kunskap och utbildning om hederskultur måste öka hos all personal inom skola, vård och socialtjänst
    • Polis och rättsvårdande myndigheter måste få ökade resurser att utreda hedersrelaterad brottslighet
    • Nationell stödlinje behövs och ökad myndighetssamverkan är nödvändig
    • Alla skolelever ska delta i obligatorisk undervisning.

    Lyfter dessa frågor

    7–8 april arrangerar Kristdemokraterna kommun- och landstingspolitiska dagar i Karlstad. Vi i kvinnoförbundet arrangerar på fredagen ett seminarium på detta tema med Per Brinkemo, författare till boken Mellan klan och stat. På ett målande sätt beskriver han de särdrag som kan bli kulturkrockar i mötet mellan våra olika samhällssystem, särskilt om vi saknar kunskap och förståelse för varandras olikheter. Vi vill med detta seminarium lyfta dessa angelägna frågor som leder oss vidare mot en bättre förståelse för hur integration i praktiken kan fungera, särskilt gällande invandrarkvinnornas situation.

    Ett jämställt samhälle är ett hållbart samhälle, både socialt, kulturellt och ekonomiskt. Vi måste på bred front våga se och agera mot diskriminering och förtryck, även det som invandrarkvinnor utsätts för. Alla människors lika och okränkbara värde gäller alla och överallt. Tillsammans kan vi göra skillnad.

    Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD)

    förbundsordförande för Kristdemokratiska kvinnoförbundet

    Eva Wallin (KD)

    vice ordförande och ordförande inom Västra Götaland för Kristdemokratiska kvinnoförbundet