Handen upp den som tror att högre hyror löser bostadsbristen

Är marknadshyror lösningen på bostadsbristen? Knappast. Däremot kan vi se fram emot en växande bostadssegregation.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Moderaterna vill införa marknadshyror.

Frågan återkommer ständigt i debatten och kan låta lockande när man lyssnar till förespråkarnas argument.

Det kommer byggas fler bostäder, säger de.

De som inte har råd med dagens hyror kommer att hitta billigare lägenheter som är mindre eller ligger i mindre attraktiva områden. De som har råd kommer att kunna ta de högre hyrorna i stadskärnorna.

Men just här finns det kanske skäl att tänka efter en stund.

I Sverige byggs det just nu fler bostäder än på flera decennier, men allt fler hyresvärdar rapporterar att intresset för dessa nya bostäder är begränsat. Trots att det fortfarande råder bostadsbrist. Det är så dyrt att bygga att människor helt enkelt inte har råd att bo i nyproduktion.

ANNONS

Från storstäder som prövat marknadshyror, som London, vet vi vad effekten blivit i praktiken. Hyrorna i attraktiva lägen har blivit så höga att bara de allra mest välbärgade har råd med dem. Men det har inte ökat byggandet. Det visar bland annat studier som gjorts av Christine Whitehead vid London School of Economics.

Ett av de stora hindren för en fungerande integration är segregationen i boendet. Människor med hög utbildning och höga inkomster bor i ett område, de med låg utbildning, lägre inkomster och ofta en osäker plats på arbetsmarknaden bor i ett annat. Och aldrig mötas de två.

För att bryta utanförskapet i boendet skulle vi behöva bygga betydligt mer blandade bostadsområden. Hyresrätter som de flesta har råd att bo i måste varvas med villor och bostadsrätter.

Men erfarenhet från de städer som tillämpar rena marknadshyror är alltså att utvecklingen blir den rakt motsatta. Segregationen blir större.

Det betyder inte att dagens system fungerar väl. Hyresrätter omvandlas till bostadsrätter och segregationen ökar ändå.

Ett sätt vore att jämna ut villkoren mellan hyresrätter och bostadsrätter. När alliansregeringen lät finansdepartementet utreda frågan för några år sedan kom man fram till att hyresgästen förlorar skattemässigt mellan 2 000 och 3 000 kronor varje månad jämfört med andra upplåtelseformer.

ANNONS

Det handlar bland annat om ränteavdragen på lån till bostadsrätter som inte gäller för flerfamiljshus. Men också om rot-avdraget, som inte gäller för fastighetsägare som vill renovera sitt lägenhetsbestånd.

Ställd inför kravet på marknadshyror kan det därför vara viktigt att ställa en kontrollfråga: Handen upp den som tror att fler kommer vilja bo i lägenheter som blir ännu dyrare?

Jesper Bengtsson

Chefredaktör Tiden magasin

ANNONS