Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bild: Linda Broström

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Högern är nu starkare och mer enad än på länge

En uppenbar konsekvens av regeringsöverenskommelsen är att svensk blockpolitik alltmer ordnar sig efter nya linjer, med en tydligare uppdelning mellan höger och vänster.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Tre block, varav inget med egen majoritet. Så såg det ut före valet, så såg det ut i opinionsmätningarna, och så såg det också ut när valresultatet stod klart.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

När det gäller själva grunderna för en regeringsbildning har valet alltså inte bjudit på några förändrade förutsättningar.

Det som har förändrats är Centerns och Liberalernas besked till väljarna i regeringsfrågan. Annie Lööfs (C) försäkringar om att hon inte kommer att stödja en rödgrön regering, att Ulf Kristersson (M) är Centerns statsministerkandidat och att Alliansen består, var så många och ovillkorliga att de inte lämnade något utrymme för väljarna att tvivla på vad en röst på partiet skulle innebära.

Handlar mer än om tillspetsat poserande

Och det handlar inte bara om det mer tillspetsade poserandet i sociala medier, med formuleringar om att hellre äta sin sko än göra sig till stödhjul för Socialdemokraterna – något som Centerstaben i efterhand försökt omdefiniera och spinna till något annat, med begränsad framgång. För att ta blott ett exempel:

”Vi tänker inte släppa fram den nuvarande regeringen en gång till. Vi vill hålla ihop Alliansen,” sade Annie Lööf i TV4 strax före valet (4/9), när hon ställdes inför ett stapeldiagram med just det scenario som sedan blev resultatet i valet: tre block, inget med egen majoritet.

Löfven II är en akut lösning på Liberalernas och Centerns egna interna slitningar, snarare än ett uttryck för långsiktiga strategiska överväganden

Med så tydliga, kategoriska besked om vilken regering C- och L-väljarna lade sin röst på, hade nyval varit den enda legitima lösningen på den kris som uppstod efter valet. Men så har Centern och Liberalerna mycket att förlora på ett nyval.

Så vilka blir följderna av den överenskommelse som ligger till grund för Stefan Löfven II?

Fördjupad förtroendekris

En uppenbar konsekvens är en fördjupning av den förtroendekris som drabbade borgerligheten i samband med Decemberöverenskommelsen. Det förblir en gåta för väljarna hur de partier som hittills betraktats som del av det borgerliga blocket – sedan valet två av dem – både kan göra kritiken av de rödgröna till själva grunden för sin kommunikation med allmänheten, och framhärda i att regeringen bedrivit en politik som varit till skada för landet, och sedan ställa sig bakom samma regering för ytterligare en mandatperiod.

En annan uppenbar konsekvens är att svensk blockpolitik alltmer ordnar sig efter nya linjer, med en tydligare uppdelning mellan höger och vänster. Vilket påminner om att Löfven II är en akut lösning på Liberalernas och Centerns egna interna slitningar, snarare än ett uttryck för långsiktiga strategiska överväganden. Resultatet är att Sverige har fått en höger som står starkare och mer enad än på mycket länge.

Paulina Neuding

jurist och journalist

skriver debattkrönikor utifrån ett borgerligt perspektiv