Parisavtalet om klimatet 2015 var en stor framgång och nu har vi äntligen fått ett globalt ramverk för hur vi ska arbeta med klimatfrågorna. Men det är nu arbetet börjar och då gäller det att gå från ord till handling. I Sverige har vi nu fått en klimatlag, i likhet med bland annat England, som ska säkra ett långsiktigt arbete oavsett vilken regering som styr landet. Det är också ett ramverk som måste fyllas med innehåll och där kan man enligt en undersökning som WWF låtit göra konstatera att en klar majoritet av oss svenskar är oroade för klimatet och vill se konkret handling.
Tre av fyra svenskar vill att partierna – innan valet – presenterar konkreta åtgärdsförslag för att minska klimatutsläppen. Man kan därför säga att det finns ett starkt väljarstöd för åtgärder och utveckling av lösningar. Inom fordonsindustrin pågår redan ett mycket omfattande utvecklingsarbete att elektrifiera både personbilar och lastbilar.
Det är ingen tvekan att alla fordonstillverkare inser att en omställning är nödvändig. Dessutom har Teslas framgångar på marknaden satt extra fart på de traditionella biltillverkarna. I Sverige arbetar Volvo intensivt med att gå över till hybrid och eldrift och man har redan kommunicerat konkreta mål.
En av framgångsfaktorerna har varit det långsiktiga samarbetet inom forskning och utveckling mellan staten och fordonsindustrin där man tillsammans investerat miljarder. Därigenom har man kunnat kraftsamla kring bland annat elektrifierad framdrivning och autonoma fordon. Det är ett samarbete som byggts upp under lång tid där staten och näringen tillsammans satsat på konkreta projekt, stora som små. Även inom många andra branscher pågår ett utvecklingsarbete för att ta fram nya och innovativa lösningar. WWF stödjer det arbetet bland annat genom programmet Climate Solvers där banbrytande innovativa lösningar belönas.
Faktum är att om vi ska kunna hejda klimatförändringarna måste vi vända på alla stenar och inget område är för litet för att vi inte ska ta tag i det. Det handlar både om innovativa lösningar och ändrade beteenden.
Hur ser det ut i båtbranschen?
För det första är Sverige ett av världens båttätaste länder med över 800 000 fritidsbåtar varav knappt 500 000 med motor. 20 procent av båtarna är av en sådan storlek att de går att övernatta i. För dem som har båt finns det cirka 1 000 båtklubbar med omkring 250 000 medlemmar. Båtbranschen berör många människor och är därför viktig även om andelen av utsläppen av klimatgaser är låga jämfört med transportsektorn, sett över ett helt år. Å andra sidan kan man säga att det är nödvändigt att vända på alla stenar och att varje sektor måste ta sitt ansvar.
Hur ser det ut inom branschen?
Tittar man på båtmässorna i Stockholm och Göteborg så verkar utvecklingen nästan stå still. Man kan möjligen hitta någon elektrifierad snipa eller lösningar för konvertering av befintliga segelbåtar till eldrift, annars är det mest stora diesel- och utombordsmotorer som fortfarande gäller.
Vi vet samtidigt att det pågår en del mycket intressanta utvecklingsprojekt för att elektrifiera olika sektorer inom båtbranschen men det är med små resurser och bygger på enskilda initiativ. Någon samlad satsning finns inte och inte heller finansiella resurser för innovationer och utveckling.
Regeringens initiativ att ge statsbidrag till små elektriska utombordare är i och för sig lovvärt men det kommer att ha försumbar påverkan på branschen. Det handlar ju om bidrag till inköp av befintliga motorer inom en begränsad del av sektorn där det saknas helhetslösningar på elektrifieringen.
Att elektrifiera båtar är betydligt mycket svårare än att tillverka nya bilar som drivs med el. Båtarna måste konstrueras om från grunden och kommer att behöva gå betydligt långsammare för att klara en godtagbar räckvidd med el. Några projekt är på gång men det behövs en helt ny syn på fritidsbåtsbranschen i sin helhet för att klara omställningen till eldrivna båtar. En helt ny infrastruktur för laddning av elbåtar i våra skärgårdar är även ett måste. Det behövs också en förändring av inställningen till båtlivet där det inte behöver handla om att komma fram så fort som möjligt för att njuta av våra fantastiska kustområden.
Det vi behöver är en kraftsamling för att starta en långsiktig utvecklingsverksamhet för att klimatanpassa båtbranschen på motsvarande sätt som inom fordonsindustrin. Det finns mycket erfarenhet från fordonsindustrin som man kan ta vara på inte bara när det gäller teknik utan också samarbetsformer och finansiering.
Därför måste branschen, staten och finansiärer gå samman för detta utvecklingsarbete. Det behöver inte vara begränsat till elektrisk framdrivning utan också till exempel autonoma båtar som själva kan lägga till på en båtplats på samma sätt som en bil kan fickparkera.
Räkna med i miljöprogrammen
Vi vill uppmana de politiska partierna att ta med en klimatanpassning av båtsektorn i sina miljöprogram på det sätt som en majoritet av väljarna vill när det gäller klimatanpassning i stort. Då kan den regering som bildas efter valet visa på en framsynt och progressiv satsning på klimatanpassning av båtbranschen. Det får inte heller vara för krångligt att söka medfinansiering kring nya kloka projekt. Vi vill också att branschen genom främst Sweboat stiger fram och tar på sig en ledartröja. Det finns också ett stort antal båtklubbar organiserade genom Svenska Båtunionen som kan vara pådrivande. Till finansiärer vill vi säga att här finns affärsmöjligheter inte minst när det gäller export. Sverige har en lång tradition att vara framgångsrika på teknikutveckling men för det behövs en långsiktig finansiering.
Tänk när kommande båtmässor i Göteborg och Stockholm har en avdelning för innovativa lösningar för klimatanpassning av båtbranschen.
Ocke Mannerfelt
Båtdesigner
Axel Wenblad
Ordförande Världsnaturfonden WWF