Replik
Det skrivs mycket om ”fattigpensionärer” i media men mycket av det som skrivs är väldigt onyanserat. Det mått som används för att definiera ”fattigpensionärer” är ett relativmått. Det handlar alltså inte om absolut fattigdom. Definitionen är högst problematisk och godtycklig.
Om medianinkomsten stiger får vi plötsligt fler ”fattigpensionärer” och faller den blir de färre. I definitionen räknas bara den allmänna pensionen in och den säger därmed ingenting om ”fattigpensionärernas” konsumtionsmöjligheter. Många ”fattigpensionärer” har rätt till bostadstillägg. Vissa har säkert en viss tjänstepension och/eller ett eget pensionssparande. Andra har ett hyggligt eget finansiellt sparande och/eller äger sin bostad. Definitionen av ”fattigpensionär” säger alltså inget om vilka pensionärer som faktiskt är fattiga i absolut mening och därmed har en låg konsumtionsstandard.
Det vore en viktig uppgift för SPF Seniorerna och andra pensionärsorganisationer att driva på så att sådan statistik blir publicerad och allmänt känd.
Varför har då vissa människor en låg allmän pension? I en hel del fall beror det på faktorer som inte individen kan rå över som funktionsnedsättningar och sjukdom. Detta är givetvis något som dagens skattebetalare måste ta ansvar för.
Medvetna val
Men i många fall beror den på medvetna beslut som individen tagit under tidigare decennier. Beslut att inte utbilda sig, att arbeta deltid, att inte arbeta vissa år, att gå i pension tidigt, att inte byta till bättre betalda jobb, att inte flytta för att få ett bättre betalt jobb, etcetera.
Det är en mycket intressant moralisk fråga om dagens skattebetalare skall bidra till att höja den allmänna pensionen för den senare gruppen. Det är på intet sätt självklart hur denna fråga skall besvaras. Genom sina medvetna beslut uppnådde ju dessa personer andra fördelar, som större fritid vid deltidsarbete, egen tid med barnen när de var små, etcetera. Det pris de i dag betalar för dessa fördelar tidigare i livet är en lägre allmän pension. Är detta verkligen ett problem som dagens skattebetalare skall känna ansvar för?
Som sagt; detta är en moralisk fråga som olika personer kan besvara på olika sätt.
Det vore högst önskvärt om SPF och andra pensionärsorganisationer drev en mer saklig opinionsbildning och tog sin utgångspunkt i pensionärernas faktiska konsumtionsmöjligheter och levnadsstandard. Att gång på gång tala om ”fattigpensionärer” är alldeles för enkelt och onyanserat. Det gäller att skilja på äpplen och päron och för det krävs ordentlig statistik.
Därtill önskar jag att SPF med kraft bemöter de felaktiga inläggen i sina Facebookflöden om att flyktinginvandrana är skuld till att många människor har låg pension.
Charlie Karlsson
professor emeritus i nationalekonomi och pensionär