Om vi nu betänker rådande förhållande i världen med Convid -19, den fienden ser vi inte och det förhöjer osäkerheten hos den personal som arbetar i frontlinjen för att hjälpa. Osäkerhet som skapar stress och ohälsa i längden. Går det mer än sex månader sedan den första covid-19-traumatiseringen så är traumat kroniskt, skriver debattören.
Om vi nu betänker rådande förhållande i världen med Convid -19, den fienden ser vi inte och det förhöjer osäkerheten hos den personal som arbetar i frontlinjen för att hjälpa. Osäkerhet som skapar stress och ohälsa i längden. Går det mer än sex månader sedan den första covid-19-traumatiseringen så är traumat kroniskt, skriver debattören. Bild: Adam Ihse/TT

Ge covid-19-personal samma behandling som krigsveteraner

Det som personalen som nu sliter mot den osynliga fienden covid-19 genomgår kan liknas vid att befinna sig i frontlinjen i ett krig. Därför bör vi erbjuda de som nu börjar må dåligt psykiskt av den oerhörda press som arbetet innebär, behandling för posttraumatisk stress, som vi gör med traumatiserade soldater, skriver Lennart Hultcrantz, före detta soldat.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

För över 30 år sedan åkte jag ut på min första FN bataljon. 1991 åkte jag ut en andra gång. Jag var även med i Kuwait Irak efter det första kriget. Jag har varit med om hot, beskjutningar, har stått med mitt vapen osäkrat för att ge verkanseld för att försvara min personal, kidnappningsförsök, oerhörda risker för att åka ut för minsprängningar. På den tiden fanns ingen samtalshjälp att få. Fram till jag fick min diagnos 2000 så hade jag utvecklat PTSD (Post Traumatisk Stress Disorder) det har inneburit att jag blev sjukpensionerad 2002 och godkänd arbetsskada med livränta 2003.

ANNONS

Det jag har lärt mig om PTSD av mig själv och andra utlandsveteraner som jag hjälpt helt ideellt är att man till att börja med inte förstår varför man mår så dåligt som man gör med sömnproblem, minnen, relationsproblem, att inte klara stressen på en arbetsplats. Och att det går så långt som att vi tappar veteraner i självmord.

När vi är på utlandstjänst så kan det innebära att campen går upp på högsta beredskap ”Red allert” vilket innebär att vi går upp i högsta stridsberedskap. Då vet vi vilken fiende vi har emot oss och vi kan svar upp med verkanseld.

Om vi nu betänker rådande förhållande i världen med Convid -19, den fienden ser vi inte och det förhöjer osäkerheten hos den personal som arbetar i frontlinjen för att hjälpa. Osäkerhet som skapar stress och ohälsa i längden. Här har vi en bred front av olika kategorier av yrken allt från ambulanspersonal, polis, brandkår, sjukvårdspersonal, personal i hemsjukvården. Ingen människa är en stålhen alla är mjuka inombords.

Nu finns det samtalshjälp att få och det är den enklaste formen av samtal och det är avlastningssamtal. Går det mer än sex månader sedan den första covid-19-traumatiseringen så är traumat kroniskt.

ANNONS

För några veckor sedan så tog jag kontakt med Försvarsmakten och tipsade om att ställa försvarsmaktens hemkomstsamtalare till förfogande för personal som arbetar med covid-19 patienter denna hjälp finns nu sedan slutet av april.

Övrig hjälp som finns är hos kommunerna som har POSOM grupper för avlastningssamtal, likaså finns hjälp att söka hos MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

Min uppmaning till er som arbetar med och möter covid-19 patienter var ödmjuka inför er själva och be om samtalshjälp, det finns inga ”stålhen”.

Lennart Hultkrantz, L100, L108K, medaljerad skadad i strid för osynliga skador

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS