Lena Palm, Bostads Lobbyn, ett medborgarperspektiv, socionom och samhällsdebattör inom samhällsplanering och levnadsvillkor.
Lena Palm, Bostads Lobbyn, ett medborgarperspektiv, socionom och samhällsdebattör inom samhällsplanering och levnadsvillkor.

Göteborg måste byggas socialt hållbart på riktigt

De bostäder som planeras för i Göteborg är ytterst homogena och saknar variation för olika livsstilar och behov som skiftar under livet. Bostads- och närmiljön måste tvärtom byggas socialt hållbar på riktigt. Kultur- och beteendevetare kan bistå med nödvändig expertis, skriver socionom Lena Palm, Bostads Lobbyn.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

    <strong>Lena Palm</strong>, Bostads Lobbyn,
    <strong> </strong>ett medborgarperspektiv, socionom och samhällsdebattör inom samhällsplanering och levnadsvillkor
Lena Palm, Bostads Lobbyn, ett medborgarperspektiv, socionom och samhällsdebattör inom samhällsplanering och levnadsvillkor

Vi måste alla tänka efter noga nu, innan byggplanerna för tiotusentals bostäder färdigställs runt om i Göteborg. Begreppet social hållbarhet i byggd miljö används oroväckande slarvigt. Det som planeras för är ytterst homogent och saknar variation för olika livsstilar och behov som skiftar under livet. Vi bör kritiskt fundera över vilken typ av möten som förmår ske i social interaktion i de nu planerade bostäderna.

Dagens förenklade koncept med förtätning och trängsel, torftiga lekplatser och inklämda caféer i ett glättigt virrvarr av barn, gående och cyklister, som nu framställs som social hållbart, räcker kanske för många men långt ifrån för alla boendekonsumenter. Förenklingen och likriktningen beror på bristen av tvärvetenskaplig kompetens.

ANNONS

Manliga värdekonservativa strukturer

Stor valfrihet råder inom andra områden medan bostadsutbudet alltjämt är detsamma. Likaså har det skett ett förändrat normtänkandet inom andra sfärer medan vår bostadsmiljö fortfarande präglas av manliga värdekonservativa strukturer med teknik och mekanik som ensam ledstjärna. De flesta boende värdesätter innehåll av plats, identitet och autencitet, att höra till i ett sammanhang där man lever och verkar, betydligt mer vida än det som nu planeras för.

Hur kan barnperspektivet i byggd miljö införlivas på ett mera fullgott sätt än det som presenteras i dag? Allt fler vill odla och ha höns i stadsmiljö. Vilka möjligheter erbjuds de i dagens utbud och framtida planering? Var finns växthusen, hobbylokalerna, bersåerna med springbrunnarna? Vad sysselsätter sig de arbetslösa, sjuka eller funktionshindrade med i de förtätade kvarteren - ofta med begränsad ekonomi att få stimulans på annat håll än hemmavid? Hur tillgodoses äldres komplexa behov ur ett socialt hållbarhetsperspektiv i stadsplaneringen?

Totalt förändrad social situation

Hela familjebilden är i dag totalt förändrad med ett stort antal ensamhushåll, varav många är barnlösa. Andra hushåll är ensamstående föräldrar med kanske krävande tonåringar. På vilket sätt är bostads- och närmiljön socialt hållbar för alla dessa med vitt skilda preferenser i nu presenterade bostadsplaner? Frågorna är otaliga för den som har kompetens nog att ställa dem och förmågan att tänka normkritiskt.

ANNONS

Göteborgs stad har beslutat att social hållbarhet ska jämställs med ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ett nödvändigt steg för att bevilja köp av kommunal tomtmark för bostadsbyggande bör därför vara att gedigna sociala konsekvensanalyser upprättas och ges samma dignitet som de tekniska och ekonomiska villkoren nu kräver. Eventuellt kan priset på tomtmarken justeras nedåt för att kompensera byggherrarnas ökade kostnader för att utveckla socialt hållbara kvalitéer i bostads- och närmiljön. I längden bör alla vinna på en sådan eller liknande modell.

Hur kan vi utveckla flerfamiljshusen? Arkitekten Lena Jarlöv skrev i sin doktorsavhandling Kreativitet och skapande – en bortglömd dimension i samhällsplaneringen (1982) att även de i flerfamiljshus ofta vill kunna sätta sin prägel på närmiljön och ge utlopp för kreativitet, precis som villaägare kan göra. De som har råd köper ofta en villa därför. Men som bekant, det är ofantligt stor brist på småhus i Göteborg. Det kan vi delvis kompensera genom att göra flerfamiljshusen betydligt mer intressanta och begrunda vilka kvalitéer som flerfamiljsbostaden och närmiljön ska förmå erbjuda – i dag, i morgon och framöver.

Vad händer när robotiseringen minskar behovet av arbetstid, eller vid en konjunkturnedgång? Ska vi uttråkade stirra på väggarna i våra förtätade kvarter? Och, för vilka pengar kan vi handla med gott samvete i framtiden när klimatmålen kräver att konsumtionsmönstren minskar och vi inte kan konsumera oss fria som i dag?

ANNONS

Behöver moderna modeller

Vi behöver således hitta moderna modeller för bostadsbyggandet och närmiljön. Inte som nu dras med arvet efter Le Corbusiers funktionalism och tanken om industrisamhället, och betrakta människan som en boendemaskin. Kultur- och beteendevetare har goda kunskaper om sociala behov och således även om incitamenten för verklig social hållbarhet. Vi står till samhällsbyggandets förfogande.

Lena Palm

Bostads Lobbyn, ett medborgarperspektiv, socionom och samhällsdebattör inom samhällsplanering och levnadsvillkor

ANNONS