Fjärrvärmen värmer i dag 90 procent av alla flerfamiljshus i landet. Göteborg har ett av världens bäst utvecklade fjärrvärmenät, som ägs av Göteborg Energi. Genom att ta tillvara på spillvärmen från industrin, raffinaderierna och sopförbränningen har luften i staden blivit renare. Därför är det rimligt att fjärrvärmen fortsätter att utvecklas. Men för att det ska kunna ske krävs att priset är skäligt och konkurrenskraftigt.
Den nationella Nils Holgersson-undersökningen visar att Göteborg Energi, trots sina stordriftsfördelar, är långt ifrån billigast i landet. Tvärtom är 25 leverantörer billigare. Fastighetsägarna har granskat Göteborg Energis prissättningsmodell och funnit att bolaget har ett häpnadsväckande högt lönsamhetskrav på sin fjärrvärme jämfört med många andra i branschen.
Inför 2019 har bolaget redovisat en förväntad fjärrvärmeförsäljning på nära 2,35 miljarder kronor med en vinst på 587 miljoner kronor plus anslutningsavgifter. Det motsvarar en vinstmarginal på 27 procent och en avkastning på nästan 11 procent.
Inför 2019 har bolaget redovisat en förväntad fjärrvärmeförsäljning på nära 2,35 miljarder kronor med en vinst på 587 miljoner kronor plus anslutningsavgifter. Det motsvarar en vinstmarginal på 27 procent och en avkastning på nästan 11 procent. Kort sagt; en affär som i det privata näringslivet skulle anses väldigt bra i förhållande till den låga affärsrisken.
Enligt Göteborg Energis prissättningsmodell för fjärrvärmen ska intäkterna täcka leveranskostnaderna samt generera en ”skälig avkastning”. Men trots att inga omfattande investeringar gjorts, så har bolagets avkastningskrav på fjärrvärmen ökat med 50 procent de senaste fem åren, från 400 till närmare 600 miljoner kronor plus anslutningsavgifter. För kunderna har det uppskruvade lönsamhetskravet inneburit drygt 13 procent högre priser.
Vi anser att Prisdialogen riskerar att hålla kunderna gisslan i kommande prishöjningar, utan att ge verkligt inflytande över vare sig prisnivån eller dess utveckling.
En väl fungerande fjärrvärmemarknad förutsätter att kunderna är välinformerade och att leverantörerna öppet redovisar sina underlag för prissättningen. Prisdialogen är ett nationellt verktyg för att stärka kundens ställning och skapa förtroende för prissättningen, framtagen av Riksbyggen, Sabo och Energiföretagen Sverige. Vi anser dock att Prisdialogen riskerar att hålla kunderna gisslan i kommande prishöjningar, utan att ge verkligt inflytande över vare sig prisnivån eller dess utveckling.
Tyvärr har denna farhåga besannats i Göteborg, där Göteborg Energis styrelse fattade beslut om 2019 års prishöjningar, innan årets Prisdialog ens var avslutad. Detta trots att parterna inte var överens om innehållet. Avkastningskrav och underliggande faktorer till den faktiska prisnivån har samtidigt inte tagits upp för diskussion. En prismonolog, således.
Göteborg Energis argument för sitt höga avkastningskrav är att bolaget behöver samla kapital för framtida investeringar fram till 2035, trots en soliditet på cirka 45 procent. För kunden är det dock oklart hur dessa framtida investeringar påverkar lönsamheten och vad som motiverar den höga prisnivån. Vad som däremot är känt är att lönsamheten i Göteborg Energis fjärrvärme är betydligt högre än vad som anses vara skäligt för andra monopol, exempelvis elnät som GP Ledare skrivit om (16/11). Enligt ett förslag till författningsreglerad avkastning på elnät, som Energimarknadsinspektionen utarbetat, skulle skälig avkastning under 2017 varit 2,5 procent. Även här utmärker sig Göteborg Energi, som har en avkastning på 9,5 procent för sitt elnät och 15,9 procent för sitt gasnät enligt årsredovisningen för 2017.
De höga avkastningarna från Göteborg Energis monopolverksamheter används som kassakor, för att finansiera mindre lönsamma delar i bolaget.
De höga avkastningarna från Göteborg Energis monopolverksamheter används som kassakor, för att finansiera mindre lönsamma delar i bolaget. För hyresvärdar, bostadsrättsföreningar och villaägare är uppvärmningen bland de enskilt största driftskostnaderna. Att fjärrvärmekunderna ska bidra med hundratals miljoner kronor extra varje år för att täcka Göteborg Energis andra affärsområden är allt annat än skäligt.
En konsekvens av Göteborg Energis prissättning är att fjärrvärmen tappar i konkurrenskraft i förhållande till andra uppvärmningsalternativ. Det finns många exempel på fastighetsägare som valt bort fjärrvärme till förmån för bergvärme och därmed gjort avsevärda besparingar – man talar om sänkta uppvärmningskostnader med mellan 40 till 60 procent per år. En sådan utveckling minskar viljan till energieffektiviserande åtgärder i husen samtidigt som det medför en ökad effektbelastning i det lokala elnätet. Om ägaren, Göteborgs stad, är intresserad av att behålla ett välutvecklat fjärrvärmenät med hög anslutningsgrad är det angeläget att de ser över avkastningskraven i sitt energibolag.
I längden förlorar såväl medborgarna, miljön som energibolagen på detta missbruk av prissättningsmonopolet.
I längden förlorar såväl medborgarna, miljön som energibolagen på detta missbruk av prissättningsmonopolet. Eftersom fjärrvärmen är en viktig del av den nationella energipolitiken och för landets energiförsörjning, måste fjärrvärmebolagen och dess ägare rannsaka sig själva. Om Göteborg Energi och dess kollegor i monopolbranschen fortsätter att ta ut övervinster kommer även fjärrvärmen att behöva regleras på motsvarande sätt som elnäten. Frågan är om det är en utveckling som någon skulle vinna på?
Rikard Ljunggren
ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Göteborg
Kenny Fredman
samhällspolitisk chef, Bostadsrätterna