Staden växer i rask takt och bostadsbristen gör att behovet av nybyggnationer är större än någonsin. Vår tids avtryck på staden kommer att vara stort, och vad det här avtrycket kommer bestå av verkar arkitekterna redan ha bestämt sig för. Den så kallade modernismen är fortfarande det enda alternativet i Sverige och Göteborg när det byggs nytt. Alltså samma ideologi som stod för de stora rivningarna på 1960-talet och som byggde våra förorter. Le Corbusiers idéer om hus som maskiner, där utsmyckning ses som sentimentalt krimskrams och känslor som irrationella störningsmoment präglar fortfarande vår arkitektur, trots att det är snart 100 år sedan dessa yttrades och formulerade det vi i dag kallar för modernismen.
Själlösa städer
Vår tids bidrag till denna stad kommer att vara fyrkantiga lådor i betong, precis som i övriga städer i Sverige och de flesta i världen. Så dominant är den här stilen. Vi går mot själlösa städer där lokala signalement försvinner, vi bygger anonyma lådor helt utan utsmyckningar och detaljer.
Göteborg är på väg att bli en stad bland alla andra.
När vi ska visa upp Göteborg för turister gör vi det stolt med byggnader så som Feskekôrka och Skansen kronan. Byggnader som är unika för vår stad. När turisterna kommer hit väljer de Haga, en stadsdel som enbart klarade sig från rivningarna tack vare folkets protester. Här finns en lokal särprägel i landshövdingehusen, här finns färger och variationsrik miljö. Man vet att det är saker som uppskattas, ändå är det just sådant man tar bort ur ekvationen när man skapar nya byggnader.
I stället pratar arkitekter och byggherrar om hårda värden som effektivisering, standardisering och pengar. Det är en vanlig uppfattning att allt utom lådor skulle vara för dyrt, trots att människan kommit på sätt att smycka ut sina bostäder i alla tider och under alla möjliga förhållanden.
Ingen brist på pengar
Dessutom gör företagen som bygger våra städer miljardvinster. På två år har de delat ut tio miljarder kronor till sina aktieägare. Det är alltså inte pengar det är brist på. Det är vilja och fantasi.
En del pratar om hållbarhet. Samtidigt har Boverkets expert på hållbart byggande gått ut med att husen i dag bara byggs för att hålla i 50-100 år. De byggnader som ska symbolisera vår tid kommer alltså knappt att överleva oss själva.
Den som vill få något hopp om hållbar och vacker arkitektur får i stället sätta sig vid datorn eller ta upp mobilen. Med den nya tidens sociala plattformar som Facebook har folkets röster börjat göra sig hörda. Sidor som Arkitekturupproret, som vill stoppa förfulningen av våra städer, har i dag över 14 000 medlemmar och har börjat uppmärksammas av massmedia.
Dags att lära av misstagen
Det är på tiden att de ansvariga lyssnar på andra än inskolade kollegor. Det är på tiden att de lär sig av sina misstag och tar vara på de värden man i så många årtionden ignorerat i stället för att förblindat fortsätta i samma fotspår. Det är inte rationellt att strunta i mjuka värden så som estetik, harmoni och skönhet. Utveckling kommer aldrig vara att ta hänsyn till färre aspekter.
I andra europeiska länder så som England och Tyskland har man redan börjat ta vara på det som folk uppfattar som vackert i mer klassisk arkitektur, men med moderna material och byggtekniker. Göteborg borde visa vägen här i Sverige.
Redan 2015 skrev Adam Cwejman en ledare i GP om att återigen börja bygga landshövdingehus, men med modern standard. Varför inte?
Huvudsaken är att arkitekterna och byggbolagen öppnar ögonen. Gränserna i dag sitter främst i de ansvarigas brist på fantasi och låsning vid en enda ideologi. Så, inspireras arkitekter och byggherrar! Inspireras av vår historia, inspireras av alla tider, av alla kulturer, av alla ideologier. För en gångs skull, inspireras av något annat än modernismen!
Peter Olsson
Arkitekturupproret