Nyligen föreslog MP, S och V i kommunstyrelsen att inrätta ett råd för integration och samhällsgemenskap. Den bärande tanken i förslaget är att det behövs en bättre koppling och dialog med universitetsvärlden liksom med andra väsentliga samhällsaktörer för att nå framgång i stadens arbete för att minska segregation.
Vi har genom åren lagt flera förslag på integrationsområdet för att stärka och tydliggöra arbetet inom staden. Framförallt har vi drivit ansvarsfrågan i kombination med arbetslinjen. Vi menar att den frågan överskuggar allt annat arbete.
Det är dags att lyfta upp integrationsfrågorna på den politiska dagordningen och ta fram en offensiv integrationsstrategi för Göteborg och samla arbetet direkt under kommunstyrelsen i en politisk styrgrupp. Detta till skillnad från majoriteten som vill flytta debatten om den segregerade staden till ett råd som ska återkomma med en utvärdering lagom till valet 2014.
Förslaget innebär att en våt filt läggs över en av stadens viktigaste framtidsutmaningar.
Flera undersökningar och rapporter visar att Göteborgs stads arbete inte räcker till. Den senaste undersökningen, Integrationsrankning 2011, som tidningen Fokus presenterade i slutet av februari, placerade Göteborgs kommun på 257:e plats. Det är en placering långt efter de andra storstäderna Stockholm och Malmö.
Arbete, språk och utbildning är nyckeln
Forskning och internationella erfarenheter visar att arbete, goda språkkunskaper och relevant utbildning är nycklar till en lyckad integration.
Sedan Alliansens maktskifte 2006 har fokus flyttats från bidrag till arbete. Mottagandet har förändrats och nyanlända blir inte längre bara ett nummer på socialförvaltningen utan en viktig del av arbetskraften.
Omhändertagandementaliteten har gått före eget ansvar. Nu inriktar sig politiken på att se vad människor kan bidra med i stället för vilket bidragssystem man ska hamna i.
Migrant Integration Policy Index visar att den svenska lagstiftningen bedöms ge goda förutsättningar för invandrare att delta i samhället och placerar Sverige i topp i sin senaste jämförelse. Det är glädjande att förändringarna får uppmärksamhet men Sveriges resa är långt ifrån över och Göteborgs resa är ännu längre.
Utanförskap och segregation innebär tiotusentals personliga tragedier. Alldeles för många går arbetslösa, alldeles för många lämnar skolan utan fullgoda betyg och alldeles för få känner sig delaktiga i den demokratiska processen. Utanförskapet är förödande för individen och innebär betydande samhällsekonomiska förluster på alla nivåer.
Ekonomisk frizon i Bergsjön
I våra förortsområden finns unga med drivkraft och initiativförmåga. Där finns arbetsföra med utbildning, yrkeserfarenheter och viktiga internationella kontakter, som kan bidra på arbetsmarknaden om vi bara ger utrymme och möjligheter. Regeringen behandlar nu exempelvis ett förslag om att införa en ekonomisk frizon i Bergsjön för att finna nya vägar för att med olika statliga och andra aktörer hantera sysselsättningsproblem och skapa nyföretagande. Det är ett exempel som vi tagit initiativ till och som vi hoppas blir verklighet.
Det är genom arbete, bra skolor, trygga bostadsområden och en oförsonlig kamp mot diskrimineringen som vi kan bygga upp ett integrerat Göteborg. Runt om i vår stad görs ett oerhört gediget och intensivt arbete för att minska utanförskapet och förbättra integrationen.
Nu är det även kommunledningens tur att ta ansvar, för det är inte ett ansvarsområde som en enskild stadsdelsnämnd eller bostadsbolag kan hantera. Ett råd för integration som ska hålla sig innanför majoritetens budgetramar bidrar inte heller till att skapa bättre förutsättningar. Ett första steg är att Göteborgs stad behandlar frågan som en för hela organisationen central verksamhetsfråga, där metoder och tillvägagångssätt omprövas. Det är dags att ta ansvar för integrationen.
Helene Odenjung (FP)
kommunalråd
Hampus Magnusson (M)
biträdande kommunalråd
