Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Brexit webb
EU:s styrka ligger i dess enighet och i dess institutioner. I att unionen skapar ett större ram som minskar spänningar och konflikter. Europas svaghet är dess gränser och det våld och den misstro de representerat, skriver Jasenko Selimovic (L).

Freden i Nordirland på spel när brexit går in i nästa fas

Frågan om Nordirlands ställning efter brexit har lagt Europas svaghet och EU:s styrka i full dager. Nu måste allt göras för att inte den gamla Nordirlandkonflikten ska blossa upp igen, skriver Jasenko Selimovic (L).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vägen mot en uppgörelse om Storbritanniens utträde ur EU passerade sin första milstolpe i fredags. Europaparlamentet ska nu debattera förslaget till överenskommelse nu på onsdag i Strasbourg, innan EU:s stats- och regeringschefer godkänner avtalets första del på toppmötet i Bryssel den 14-15 december.

Uppgörelsen omfattar tre avgörande punkter:

  • Nordirlands gräns mot Republiken Irland förblir öppen och Långfredagsavtalet från 1998 förblir intakt.
  • EU-medborgare i Storbritannien får fortsatt samma rättigheter som i dag, vilket ska garanteras av EU-domstolen i åtminstone åtta år efter separationen.
  • Storbritannien betalar en skilsmässoräkning till EU i storleksordningen 400 miljarder svenska kronor.

I Storbritannien sjunker nu insikten långsamt in att den Irländska republiken fullständigt manövrerat ut den gamla kolonialmakten i förhandlingarna. Det kunde givetvis bara ske för att man hade hela EU bakom sig.

Problemet är att överenskommelsen i Bryssel från i fredags ger ett långt ifrån fullständigt svar på hur den ska genomföras i praktiken och hur den påverkar vardagslivet för irländarna på båda sidor om gränsen. Visserligen är man överens om att Långfredagsavtalet ska hedras och att gränsfriheten på den irländska ön ska bestå. Men innebär överenskommelsen att Storbritanniens gräns mot EU ska gå ute i irländska sjön? Eller att någon gräns mot EU inte kan upprättas någonstans? Och framförallt: Upprätthåller avtalet freden som den är i dag, när människorna norr om gränsen upptäcker att deras livschanser åter blir beroende av deras religion och deras bostadsort?

EU dämpade spänningarna

Orsakerna till det lågintensiva krig som pågick så länge på Nordirland var att ens livchanser var beroende på om man var katolik eller protestant och huruvida man bodde i den katolska eller den protestantiska delen. Om man bodde i ”fel” området så var chanserna för jobb, karriär och bra utbildning sämre.

EU dämpade de spänningarna för att unionen jämnade ut livchanserna för invånarna. Långfredagsavtalet kunde skrivas tack vare det faktum att både republiken Irland och Storbritannien var medlemmar i EU.

Men var händer nu när gränsen åter ska sättas någonstans? Kan freden bestå? Eller gör nyupptäckta verkliga eller inbillade skillnader mellan människor att konflikten blossar upp igen?

Det finns en risk att de hårdföra populisterna bakom brexitkampanjen trappar upp tonläget och förvärrar problemet. Avtalet som man uppnådde ligger långt från vad förespråkarna för brexit trodde sig kunna uppnå innan förhandlingarna inleddes i våras. Nigel Farage, från det högernationalistiska och populistiska Ukip, skrev på Twitter bittert i fredags att ”detta är inte ett avtal, det är en kapitulation”. Givetvis krävde han premiärminister Theresa Mays avgång.

En dolkstötslegend håller redan nu på att formas bland de mest hårdföra EU-motståndarna och deras allierade i den brittiska pressen. Föreställningen att man gett upp allt för lätt och schabblat bort ett självklart övertag i förhandlingarna hotar bli en tändande gnista när besvikna nationalister i Nordirland inser att de varken kan eller får lämna EU tillsammans med övriga Storbritannien.

Därför är det enormt viktigt vad man gör av detta avtal i praktiken. Det är nu jobbet verkligen börjar om vi vill behålla fred i Nordirland.

Visar varför EU är viktigt

Nordirlands problematik visar oss varför EU är viktigt och hur unionen bevarar och skapar fred. Det är tack vare EU som Långfredsavtalet kunde skrivas på. Men det visar också varför vi behöver utvidgning.

Utvidgningen av EU österut har förklarats vara en kompensation för att Storbritannien lämnar. I sanningens namn är det svårt att se det lilla och ekonomiskt oansenliga Balkan kunna ersätta den ekonomiska stormakten Storbritannien.

Snarare är utvidgningen nödvändig av humanitära och säkerhetsskäl. För att även där minskar spänningarna tack vare EU. Balkan, med en minst lika konfliktfylld historia som Irland, behöver EU för att kunna gå vidare och lägga sina konflikter bakom sig – precis som EU har garanterat slutet på våldet på Irland.

Frågan om Nordirlands ställning efter brexit har lagt Europas svaghet och EU:s styrka i full dager. För den fortsatta utvidgningen av unionen utgör brexitförhandlingarna därför både en lärdom och en varning:

EU:s styrka ligger i dess enighet och i dess institutioner. I att unionen skapar ett större ram som minskar spänningar och konflikter. Europas svaghet är dess gränser och det våld och den misstro de representerat.

När unionen nu står inför risken att en gammal och konfliktfylld gräns återupprättas måste detta hanteras bestämt. Långfredagsavtalet som i snart tjugo år garanterat säkerheten och freden i Nordirland måste kvarstå även i praktiken. Lyckas inte detta så har brexit fått en riktigt katastrofal konsekvens. Den lärdomen förhoppningsvis börjar bli plågsamt uppenbar även för Theresa May.

Jasenko Selimovic (L)

Europaparlamentariker

 

Läs mer om Debatt: Brexit
Mest läst