Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Västsahara webb
Västsahariska flyktingar och Margot Wallström (S), utrikesminister

FN gör skillnad i segslitna konflikten i Västsahara

FN:s insatser för att lösa den svåra konflikten i Västsahara har fått ett genombrott. Och tack vare Sveriges engagemang understryker FN:s resolution vikten av humanitärt stöd till västsahariska flyktingar, att mänskliga rättigheter respekteras samt, för första gången, att kvinnor inkluderas i de politiska processerna, skriver utrikesminister Margot Wallström (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Margot Wallström (S) utrikesminister

Regeringen aviserade i fjol en Västsaharapolitik som ger fullt stöd till FN-processen och generalsekreterarens ansträngningar med en förhandlingslösning som slutmål. Den 28 april skedde ett genombrott i dessa ansträngningar. Sverige röstade, som en av 15 säkerhetsrådsmedlemmar, för en resolution som förlänger FN:s fredsinsats i Västsahara.

Västsaharakonflikten är en av de mest utdragna konflikterna på säkerhetsrådets agenda. I samband med att konflikten bröt ut mellan Marocko och den västsahariska befrielserörelsen Polisario 1975 flydde ett stort antal västsaharier till västra Algeriet. Efter mer än 40 år lever flyktingarna, och nu även deras barn och barnbarn, fortfarande under svåra umbäranden i flyktingläger i den algeriska öknen. Även om vapenstillestånd råder sedan 1991 har parterna hittills inte lyckats komma närmare en politisk lösning.

Ett lågvattenmärke

Under 2016 nådde processen ett lågvattenmärke. De politiska förhandlingarna under FN:s ledning hade gått i stå. Marocko hade, som svar på den förre generalsekreterarens referens till marockansk ockupation, utvisat delar av FN: s insats i Västsahara. När Marocko i augusti 2016 gick in i den buffertzon som skiljer parterna åt, och Polisario svarade med att göra detsamma, stod parterna plötsligt bara 120 meter ifrån varandra. Risken för konflikt var överhängande. Samtidigt stod FN:s säkerhetsråd i princip handlingsförlamat.

När Antonio Guterres tillträdde som FN:s nye generalsekreterare i januari 2017 gjorde han förebyggande av konflikt till sin högsta prioritet. För att ge generalsekreteraren bästa möjliga stöd anordnade Sverige, som ordförande i säkerhetsrådet, den 10 januari en öppen debatt om förebyggande av konflikt. Konflikten i Västsahara är en av de kriser som generalsekreteraren prioriterar.

Mest svårförhandlade

I april varje år omförhandlar säkerhetsrådet mandatet för FN:s insats i Västsahara. Resolutionen har länge ansetts vara en av de mest svårförhandlade i rådet. Generalsekreterarens engagemang skapade dock ett momentum som aktiva rådsmedlemmar, däribland Sverige, använde för att få en resolution med fokus på återupptagna politiska förhandlingar. Resolutionen som antogs den 28 april är därför en vändpunkt i den långdragna konflikten mellan Polisario och Marocko.

Sverige agerade aktivt som medlem i säkerhetsrådet, både inför förhandlingarna i kontakt med parterna, samt vid förhandlingarna. Tack vare Sveriges engagemang understryker resolutionen nu vikten av humanitärt stöd till västsahariska flyktingar, att mänskliga rättigheter respekteras samt, för första gången, att kvinnor inkluderas i de politiska processerna. Intensiva förhandlingar var förutsättningen för framgångarna och bara timmar före resolutionens antagande trodde få att detta skulle vara möjligt.

Drar tillbaka sina styrkor

Genom ihärdiga ansträngningar nåddes en annan viktig framgång i februari: som ett svar på generalsekreterarens uppmaning beslutade Marocko att dra sig tillbaka från buffertzonen. Polisario stod länge emot generalsekreterarens och vissa rådsmedlemmars uppmaningar om att också dra sig tillbaka från buffertzonen. Bara minuter före resolutionens antagande rönte de gemensamma ansträngningarna till slut framgång, då det kunde bekräftas att även Polisario dragit sig tillbaka.

Med en säkerhetsrådsresolution med fokus på en politisk lösning, parternas tillbakadragande från buffertzonen och återställandet av FN-insatsens fulla funktionalitet samt ett nytt FN-sändebud på ingång är förutsättningarna för en återupptagen politisk process bättre än på mycket länge.

Tydligt exempel på FN:s kraft

Den senaste tidens positiva steg är ett tydligt exempel på diplomatins och FN:s kraft och möjligheter. Med en generalsekreterare som inte tvekar att agera direkt med parterna i en konflikt, och ett handlingskraftigt säkerhetsråd, har vi ingjutit nytt hopp om en återupptagen förhandlingsprocess i en av världens mest utdragna konflikter.

Regeringen fortsätter att genomföra sin Västsaharapolitik där ett fortsatt humanitärt bistånd, utbyte med civilsamhället, fortsatta högnivåkontakter med parterna och förstärkandet av FN-insatsen Minurso är centrala delar.

Vårt slutmål är alltjämt en lösning på konflikten i Västsahara där västsahariernas rätt till självbestämmande tillfredsställs.

Margot Wallström (S)

utrikesminister

Läs mer om Debatt: Västsahara
Mest läst