Fler fasta jobb på högskolorna höjer kvaliteten

Mer än var fjärde forskare och lärare på våra universitet och högskolor saknar fast anställning. Detta skapar otrygghet som medför ineffektiva forskningssatsningar och sämre undervisning, skriver Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Staten och i synnerhet universitet och högskolor sticker ut på svensk arbetsmarknad med sin mycket höga andel tidsbegränsade anställningar. Hur rimmar detta med regeringens intention att skapa trygga anställningar? Hur grundar detta ett kunskapssamhälle som ger sund tillväxt och skapar lösningar på globala utmaningar?

Häromveckan överlämnades vår avtalsinriktning inför höstens avtalsförhandlingar med Arbetsgivarverket, statens arbetsgivarorganisation. Ett viktigt mål för Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna är att minska andelen tidsbegränsade anställningar inom staten. För att åstadkomma det krävs stora förändringar inom bland annat högskolesektorn.

Tillsammans representerar vi mer än 175 000 akademiker och studenter, varav drygt 10 000 arbetar eller doktorerar inom akademin. Vi vet hur svårt det är att få en fast anställning och hur det är att gå på den ena tidsbegränsade anställningen efter den andra.

ANNONS

Skapar grund för missbruk

Bland forskande och undervisande personal (exklusive doktorander) på universitet och högskolor har hela 28 procent tidsbegränsad anställning. På flera lärosäten med fokus på teknik, naturvetenskap, medicin och livsvetenskap är det ännu vanligare – på Karolinska Institutet 45 procent, på Chalmers 43 och på KTH 35 procent. Detta ska jämföras med deras alternativa arbetsmarknad: av Sveriges Ingenjörers medlemmar i privat sektor har endast tre procent tidsbegränsad anställning, av Naturvetarnas sex procent.

Floran av olika tidsbegränsade anställningar inom högskolan skapar grund för ett missbruk. Med de möjligheter som finns i dag att tidsbegränsa anställningar inom högskolesektorn (doktorand, postdoktor, meriteringsanställning, allmän visstid, vikariat) kan en person ha tidsbegränsade anställningar i 14 år. Det är inte ovanligt bland våra medlemmar att de får sin första fasta anställning efter att de fyllt 40 år.

Samma regler ska gälla

Det är inte acceptabelt att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra så här. Det är inte tillåtet på arbetsmarknaden i övrigt och ska heller inte vara det inom den akademiska världen. På svensk arbetsmarknad är tillsvidareanställningar norm och huvudregeln i lagen om anställningsskydd (Las) är tillsvidareanställning. Så måste det vara även inom universitet och högskola – dagens system leder till kortsiktighet hos både anställda och lärosätena.

ANNONS

Att möjligheten finns att tidsbegränsa anställning är rimligt om det samtidigt ses som ett undantag. Men att upp emot varannan har en tidsbegränsad anställning är inte acceptabelt. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.

Som det ser ut i dag är det mycket svårt för en forskare eller lärare att få bostadslån, bilda familj och planera den egna ekonomin utan en tillsvidareanställning. Det gör det också svårare att påverka sin egen arbetssituation och våga ta risker i sin forskning. Följden blir ineffektivitet i forskningssatsningarna, mindre användbar och banbrytande forskning och lägre kvalitet i undervisningen. Många lovande forskarutbildade väljer därför helt enkelt bort akademin från start.

Så bygger man inte ett innovativt kunskapsland för framtiden.

Utveckla näringslivets konkurrenskraft

Regeringen tydliggjorde i den senaste forskningspropositionen (Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft) att de många tidsbegränsade anställningarna inom högskolesektorn utgör ett problem. Vi välkomnar denna insikt och hoppas och tror att vi tillsammans med universitets- och högskoleledningarna, Arbetsgivarverket och övriga fackförbund kan arbeta fram lösningar.

Om Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer – med högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation – behövs anställningssystem som ger anställda och arbetsgivare långsiktiga incitament och goda villkor. Det leder till samhällsutveckling, välfärd och utvecklar näringslivets konkurrenskraft.

ANNONS

Ulrika Lindstrand

förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Per Klingbjer

förbundsdirektör Naturvetarna

Ove Rang

förhandlingschef

offentlig sektor

Sveriges Ingenjörer

Andreas Nyström

förhandlingschef

offentlig sektor

Naturvetarna

ANNONS